Skip to main content
SLU publication database (SLUpub)

Report2007Open access

Utsläpp från större dieseldrivna arbetsmaskiner : Inventering, kunskapsuppbyggnad och studier om åtgärder och styrmedel

Wetterberg, Christian; Magnusson, Roger; Lindgren, Magnus; Åström, Stefan

Abstract

I denna rapport kartläggs dels nuläget när det gäller emissioner från större dieseldrivna arbetsmaskiner i effektintervallet 37-560 kW, dels görs prognoser över förväntade emissioner år 2010 och 2020. Teknikutvecklingen för dieselmotorer och utvecklingen av alternativa bränslen behandlas särskilt. Vidare diskuteras möjliga åtgärder och styrmedel för att minska emissionerna. Studien omfattar t ex traktorer, hjullastare, grävmaskiner, dumprar mobilkranar, skördetröskor, skogsmaskiner och truckar. Kartläggningen av emissionerna baseras på data gällande förekommande maskintyper, antalet maskiner, motoreffekt, drifttider, belastningsfaktorer, bränsleförbrukning, emissionsfaktorer och hur dessa parametrar är relaterade till maskinålder där maskinålder anges för upp till 25 år gamla maskiner medan äldre maskiner hanteras som en grupp. Data avseende maskintyper, antal maskiner, maskinernas ålder och motoreffekt samt årliga drifttider har hämtats från SMP Svensk Maskinprovnings besiktningsdatabas, från försäljningsstatistik från Maskinleverantörerna samt från fordonsregistret. Dessa data anses vara mycket säkra för flertalet av de studerade maskintyperna. När det gäller bränsleförbruknings- och emissionsfaktorer har data från CORINAIR Emission Inventory Guidebook och den Europeiska emissionslagstiftningen använts som utgångspunkt. Dessa faktorer har dock korrigerats för att ta hänsyn till • Skillnader mellan det bränsle som används vid typprovning och svensk MK1 • Skillnader mellan legala gränsvärden och uppmätta emissionsnivåer vid typprovning • Skillnader mellan motorbelastningen i statiska testcykler och verklig motorbelastning • Åldersbetingade förändringar av bränsleförbruknings- och emissionsvärden Dessa korrigeringar samt att hänsyn tas till maskinernas åldersfördelning, vilket är av stor vikt eftersom bland annat drifttiden är starkt beroende av maskinålder, gör att studiens upplägg skiljer den från flera tidigare publicerade svenska utsläppsinventeringar av liknande karaktär. I studien förutsätts totalt 290 000 arbetsmaskiner vara aktiva år 2006 vilket är 25 % mer vid jämförelse med den senast publicerade liknande studien (Flodström et al., 2004). Bedömningen av total årlig bränsleförbrukning är drygt 5 % lägre än i tidigare studie trots det högre antalet maskiner. För emissioner är skillnaderna ännu större jämfört med ovan nämnda studie: nivåerna av NOx är halverade medan både CO och HC motsvarar ca 1/3 av de tidigare uppskattade nivåerna. Den största skillnaden återfinns dock för partiklar för vilka de uppskattade utsläppen har minskats med ca 75 %. Dessa skillnader bedöms huvudsakligen bero på förbättrat dataunderlag, framförallt när det gäller drifttider kopplat till maskinålder och de korrigeringar som gjorts i modellen, snarare än på faktiska förändringar i maskinbestånd m m. Studiens utsläppsprognos baserad på det successiva införandet av redan beslutade EU-lagkrav (BAU – ”Business as usual”) tyder på att utsläppen av NOx och partiklar från större arbetsmaskiner år 2020 kommer att reduceras med omkring 70 % jämfört med idag. Motsvarande reduktion för NOx och partiklar år 2010 är 21 %. Vad det gäller teknikutveckling av dieselmotorer ligger fokus på att minska utsläppen av NOx och partiklar. Studien visar att aktuell teknik för NOx-rening är NOx-fällor, ammoniakinsprutning, motorstyrning och EGR-teknik. Rening av partikelutsläpp sker främst med partikelfilter och motorstyrning. Eftermontering av avgasreningssystem har också blivit allt vanligare. De alternativa drivmedel som kan vara aktuella att använda i befintliga dieselmotorer är enligt studien främst biodiesel och syntetisk diesel. Ett annat intressant alternativt dieselmotorbränsle som dock kräver dedikerade motorer är dimetyleter (DME). En mängd olika styrmedel kan vara lämpliga för större arbetsmaskiner. Inom jord- och skogsbrukssektorn bedöms olika typer av ekonomiska styrmedel vara mest kostnadseffektiva. Inom sektorn industri och anläggning bedöms ekonomiska styrmedel, regleringar och informativa styrmedel vara ungefär lika kostnadseffektiva

Published in

Rapport. Miljö, teknik och lantbruk
2007, number: 2007:03
Publisher: Institutionen för Biometri och Teknik

    UKÄ Subject classification

    Environmental Sciences related to Agriculture and Land-use

    Permanent link to this page (URI)

    https://res.slu.se/id/publ/14108