Frank, Jens
- Department of Ecology, Swedish University of Agricultural Sciences
Staten får i mån av tillgång på medel lämna bidrag för att förebygga skador av vilt och ersätta inträffade skador. Detta regleras i Viltskadeförordningen (2001:724) samt Viltskadekungörelsen (NFS 2002:13) och Naturvårdsverkets föreskrifter och Allmänna råd om inventering samt bidrag och ersättning för rovdjursförekomst i samebyar (NFS 2002:15). Grundprincipen är att viltskador så långt som möjligt ska förebyggas. Bidrag och ersättningar för viltskador utgår endast för vilt som inte får jagas under allmän jakttid.
I budgetpropositionen anger regeringen vilka medel som får användas för viltskador. För år 2003 var det 87,5 miljoner kronor som fördelades till myndigheterna Sametinget (50,5 miljoner) och Naturvårdsverket (37 miljoner). Sametinget fördelade medlen till landets 51 samebyar och Naturvårdsverket fördelade sin del till länsstyrelserna. Pengarna ska av länsstyrelserna användas för bidrag till genomförande eller utveckling av skadeförebyggande åtgärder, information och utbildning om förebyggande åtgärder, utvärdering av skadeförebyggande- och informationsåtgärder, verksamhet som rör de besiktningsmän som länsstyrelsen anlitar för bland annat besiktningar av skador (läs mer om besiktningsmännen under Delområden i statistiken nedan) samt till ersättning för uppkomna skador. Skadegörare är exempelvis säl som orsakar skador på fisk, tranor och gäss som skadar gröda samt björn, kungsörn, lodjur och varg som skadar och dödar tamdjur.
Fördelningen av ersättningen till samebyarna baseras främst på förekomsten av de fem rovdjursarterna björn, järv, kungsörn, lodjur och varg i samebyarna. Sametinget fördelar även medel till samebyarna för deras medverkan i inventeringen av de stora rovdjuren.
Viltskadecenter sammanställer årligen nationell statistik över de fredade arternas skador på främst tamdjur (ej ren) och gröda. I denna rapport redovisas länsstyrelsernas användning av medel under 2003 till bidrag för åtgärder som syftar till att förebygga skador av fredat vilt och ersättningar för uppkomna skador1 . För skador på tamdjur och hundar redovisas också skadornas storlek i form av hur många tamdjur och hundar som angripits av stora rovdjur. Rapporten innehåller också trender för perioden 1997 – 2003.
Publisher: Viltskadecenter, Sveriges lantbruksuniversitet
Wildlife Damage Centre
Ecology
https://res.slu.se/id/publ/145326