Abstract

Träd i stadsmiljö utsätts ofta för olika former av stress. Luftföroreningar, skadegörelse, vägsaltning, markkompaktering och brist på utrymme ovan och under jord är några av de faktorer som bidrar till att stadsträdens livslängd blivit kortare. Bristen på utrymme under jord i kombination med många hårdgjorda ytor gör att vattenbrist är ett vanligt problem i stadsmiljö, inte minst i de östra delarna av Sverige, där perioder av sommartorka är vanligt förekommande. I detta projekt har en fallstudie utförts i Linköping, där vattenbehovet och vattentillgången för olika grupper av stadsträd i två torgmiljöer har uppskattats med hjälp av ståndortsbedömning och tillväxtmätningar. Två förutsättningar skulle gälla på de platser som valdes ut: utvecklingen skulle vara mycket olika mellan träd inom samma område, trots att träden var av samma art, sort och storlek vid planteringstillfället, och vattenbrist skulle vara en möjlig förklaring till denna skillnad. Den ena platsen är ett litet, stenlagt torg – Trädgårdstorget - där hälften av torgets 12 träd skuggas av omgivande byggnader, medan andra hälften står i full sol, vilket troligtvis skapar olika vattenbehov. Den andra platsen är ett stort, öppet område - Resecentrum - med hårdgjorda ytor, men också grus- och gräsytor. I fallstudien ingår 137 lindar som är planterade i olika växtbäddar, vilket troligtvis ger dem olika vattentillgång. Ett av syftena med projektet var att försöka svara på frågan om vattenbrist är den troligaste förklaringen till skillnaden i utveckling. För att avgöra detta gjordes ståndortsbedömning och tillväxtmätningar på de två platserna. Ståndortsbedömningen baserades på två checklistor av Craul (1999) respektive Trowbridge & Bassuk (2004), och ett andra syfte med projektet var att försöka svara på om dessa checklistor lämpar sig för bedömning av vattenbehov och vattentillgång på en ståndort, samt om de lämpar sig för användning under svenska förhållanden. Bedömningen av vattenbehovet gjordes främst genom uppskattning av mikroklimatet på platserna. Bedömningen av vattentillgången baserades till stor del på observationer och på skriftliga och muntliga uppgifter, dels om markförhållanden i Linköping, dels om anläggningen av de två platserna, eftersom inga markanalyser utfördes i projektet. Resultatet från tillväxtmätningarna på Resecentrum visade ett samband mellan stamomfång och växtbäddarnas konstruktion. Resultatet från ståndortsbedömningen visade att flera växtbäddar troligtvis anlagts så att vatten periodvis blir stående i rotzonen, vilket snabbt kan orsaka syrebrist. Resultatet från Trädgårdstorget visade inget tydligt samband mellan ståndortsbedömningens uppskattning av vattenbehov/vattentillgång och tillväxten. Tillväxtmätningar, ståndortsbedömning, observationer på platsen och muntlig information tyder dock på att Trädgårdstorgets träd påverkas av ett flertal faktorer utöver de som är knutna till klimatskillnaden. Liksom för Resecentrum tycks växtbäddarna dessutom ha anlagts så att vatten periodvis kan bli stående i rotzonen. Då syrebrist och vattenbrist ger liknande symptom, kan skillnaden i utveckling hos träden på båda platserna därför ha orsakats av för mycket vatten lika väl som av för litet vatten. Frågan om det är vattenbrist som har varit den huvudsakliga orsaken till skillnaden i utveckling på de två platserna besvaras därför inte av resultatet från ståndortsbedömning och tillväxtmätningar. Det är dock troligt att de träd som redan står i väldränerade växtbäddar skulle gynnas av en ökad vattentillgång, medan de träd som står i dåligt dränerade bäddar skulle utsättas för ytterligare stress. En slutsats blir därför att växtbäddar inte bara bör konstrueras så att träden får en god vattentillgång, utan också måste konstrueras så att överskottsvatten dräneras bort relativt snabbt, för att förhindra att syrebrist uppstår i rotzonen. En annan slutsats är att ståndortsbedömning tycks bli viktigare ju mer ”stadslik” en plats är, då växtbädden kan behöva förebygga eller kompensera för stressfaktorer som uppstår av tätare geometri, ökad infrastruktur och ökad mänsklig aktivitet. Checklistornas användbarhet för bedömning av vattenbehov och vattentillgång kan inte bevisas genom projektets resultat, men då båda checklistorna lägger stor vikt vid markförhållanden, och detta är väsentligt för vattentillgången, utgör de ett bra hjälpmedel vid en ståndortsbedömning

Keywords

stadsträd; ståndort; vatten; träd; klimat; vattenupptag

Published in

Rapport (Sveriges lantbruksuniversitet, Institutionen för landskaps- och trädgårdsteknik)
2006, number: 2006:14
Publisher: SLU Alnarp

SLU Authors

• Wuolo, Annika

  • Department of Landscape Architecture, Planning and Management, Swedish University of Agricultural Sciences
    

UKÄ Subject classification

Environmental Sciences related to Agriculture and Land-use
Landscape Architecture
Horticulture


Permanent link to this page (URI)

https://res.slu.se/id/publ/14728