Abstract

I Sverige är Animal Assisted Therapy, AAT, en ny företeelse med undantag för ridterapeutisk verksamhet som har bedrivits sedan slutet av 1950-talet. Denna har dock fört en tynande tillvaro och huvudsakligen funnits som rehabilitering för barn och vuxna med neurologiska funktionshinder. Först de senaste 10 åren har hundar och katter tillåtits inom äldreomsorgen, främst inom demensvården. Någon besöksverksamhet med djur förekommer inte i hälso- och sjukvården och terapi med djur ordineras inte. Inom kriminalvården har djurskötsel funnits som arbetsuppgift på vissa öppna anstalter och besökshundar har nyligen införts på försök. Inom socialt arbete har projekt med hästar och hundar för ungdomar i riskzonen prövats under kortare perioder de senaste 15 åren. Djur används inte systematiskt som resurs i pedagogisk verksamhet. Ett intresse för att utveckla kunskapsområdet har sedan 2000 funnits inom Sveriges lantbruksuniversitet, främst med koppling till forskningsområdena hund och etologi. Forskning om ridterapi har bedrivits inom humanmedicinska vetenskaper sedan mitten av 1990. Denna skrift är en sammanfattning av referaten från tre successiva fokusgrupper, vilka samtliga var avsedda att bilda underlag vid framtagning av ett nytt programområde inom Sveriges lantbruksuniversitet: Djur och människors hälsa, med utgångspunkt i Animal Assisted Therapy. Fokusgrupperna bestod av 1) erfarna praktiker/kliniker inom AAT, 2) utbildare inom ämnesområden som utbildar personal inom AAT, samt 3) forskare som redan bedriver forskning inom området. Samtliga fokusgrupper samlade representanter från djur- och vårdsektorn. Vid fokusgrupperna 2 och 3 var förgående fokusgruppsreferat ett skriftligt underlag inför fokusgruppssamtalet. Varje fokusgrupp inleddes med ett inspel där samtalsledaren presenterade ämnesområdet utifrån aktuell forskning och andra relevanta kunskapskällor. Samtalet dokumenterades öppet på en väggtidning. Sammanfattningen beskriver den rehabiliterande verksamhetens förutsättningar samt karakteristika för terapisituationer där djur är ”medarbetare”. Den beskriver även de specifika förutsättningarna för forskning inom området samt angelägna forskningsområden. Som bilagor finns de tre inspelen samt deltagarförteckning för de tre fokusgrupperna. Karakteristika för terapi där djur är ”medarbetare” är trepartsrelationen i terapisituationen och interaktion med en individ av en annan art, vanligtvis däggdjur. Där terapi med djur har visat sig vara framgångsrik har oftast patienten en tidigare erfarenhet av den traditionella vårdens insatser men utan positivt resultat. Det förefaller vara särskilt sårbara personer med multipla problem som i fallstudier (case studies) och anekdoter (anecdots) rapporterats få goda effekter av terapin. De erfarna klinikerna bekräftar den bilden. Det gäller vårdinsatser för individer med komplicerade symtom och diagnosbilder. Detta innebär utmaningar i forsknings- och utbildningssammanhang. Forskningsdesign och -metod måste anpassas både till kliniknära forskning och till grundforskning om de mekanismer som påverkas för att utveckla området AAT. Utbildning och vård skall vara evidensbaserad. En annan utmaning blir att kombinera utbildnings- och forskningsresurser från den gröna och den vita sektorn samt att kommunicera uppnådda resultat i respektive sektorer så att en övergripande målsättning om ett hållbart resursutnyttjande gäller i alla samhällets sektorer och för alla insatser

Published in

Rapport (Sveriges lantbruksuniversitet, Institutionen för husdjurens miljö och hälsa)
2007, number: 15
Publisher: Institutionen för husdjurens miljö och hälsa, Sveriges lantbruksuniversitet

SLU Authors

• Håkansson, Margareta

  • Department of Applied Animal Science and Welfare, Swedish University of Agricultural Sciences
    

UKÄ Subject classification

Animal and Dairy Science


Permanent link to this page (URI)

https://res.slu.se/id/publ/14807