Skip to main content
SLU publication database (SLUpub)
Report, 2007

Från ollonskog till pelarsal : förändringar i skogsareal och beståndsstruktur efter införandet av modernt skogsbruk på Skabersjö gods 1838

Brunet, Jörg

Abstract

Skabersjö var bland de första godsen i Sverige med att införa ett ordnat skogsbruk efter kontinental modell. Syftet med detta arbete är att beskriva den första skogsindelningen på Skabersjö och dess långsiktiga effekter på skogarnas utbredning, sammansättning och struktur. Genom analysen av källmaterialet blir det möjligt att ge en detaljerad bild av ett skånskt skogsområde innan det moderna skogsbruket intåg och visa hur 160 år av sytematiskt skogsbruk har förändrat Skabersjö skogar. Föreliggande studie baseras främst på analyser av lantmäterikartor från 1700-talet och skogsbruksplaner sedan 1800-talet. Den första skogsindelningen upprättades av den danske skogsmannen Edvard Svanenskjöld 1838 och innehöll omfattande beståndsuppgifter och en skötselplan som skulle gälla under en 40-års period. År 1838 bestod skogarna till största delen av dels gles, dels välsluten 80-200 årig bokskog. Bokskogsskötseln som infördes 1838 var avancerad och liknade i mycket dagens bokskogsbruk. Man utgick från en omloppstid av 120 år och använde sig av bonitets- och tillväxttabeller för att beräkna framtida virkesvolymer. Jämfört med förhållandena i övriga landet har Skabersjös skogsindelning större likheter med den modell som utvecklats av Obbarius för bruksskogarna i Bergslagen än med det samtida statskogsbruket som af Ström införde i kronoparker och häradsallmänningar. En blick på Skabersjös skogar under de senaste 300 åren låter oss urskilja fem tidsperioder med generella skillnader i markanvändningen. (1) Under tiden 1703-1838 används all skog på utmarken som betesmark och skogsodling förekommer inte på dessa marker. (2) Med skogsindelningen 1838 regleras skogsbetet och ett ordnat skogsbruk med omfattande skogsodling tar sin början. Fram till 1918 gynnas boken i den befintliga skogsmarken medan barrskog planteras främst på öppna fäladsmarker. En omfattande dikning av torvmarkerna genomförs. (3) Mellan 1918-1960 breddas skogsbruket genom plantering av en rad nya trädslag. (4) Under tiden 1960-1990 domineras skogsodlingen av granplantering som fram till 1975 även leder till omföring av större arealer bokskog till granbestånd. (5) Omkring 1990 upphör plantering av vanlig gran och en nyetablering av lövskog inleds på nedlagd åkermark och på granhyggen. Skogsindelningen 1838 resulterade snart i den önskade föryngringen i de gamla bokbestånden och en omfattande barrskogsodling på fäladsmark. Skiftande lönsamhet för olika trädslag och ändringar i de skogspolitiska ramarna har sedan vid ett flertal tillfällen lett till ändrade prioriteringar i skogsodlingen. Detta blir särskilt tydligt i den historiskt starkt skiftande arealen ekskog. Dagens skogar på Skabersjö gods har en mer varierad trädslagsblandning än tidigare under undersökningsperioden med beståndstyper som sträcker sig från odlingar av ädelgran för pyntegrönt till ekbestånd med lång omloppstid. En stor del av de nutida bokbestånden är ett resultat av naturlig föryngring på gammal bokskogsmark. Beståndens struktur är dock ett resultat av målmedveten skötsel alltsedan Svanenskjölds tid. Den gamla ollon- och vedskogen har ersatts av högstammiga pelarsalar och täta föryngringar.

Keywords

skogshistoria; bokskog; skogsskötsel; Skåne

Published in

Arbetsrapport - Sveriges lantbruksuniversitet, Institutionen för sydsvensk skogsvetenskap
2007, number: 35
Publisher: Institutionen för sydsvensk skogsvetenskap, Sveriges lantbruksuniversitet