Ängs- och betesmarkinventeringen TUVA : en multivariat analys av miljöfaktorer och växtsamhällen

Abstract

I denna rapport presenteras en första djupgående explorativ analys av de data som samlats in i Ängs- och betesmarksinventeringen, sammanfattade i databasen kallad TUVA. Databasen består av mer an 48 000 objekt som har inventerats på olika miljövariabler och växtarter. Utöver den explorativa analysen testades dessutom om objekt som erhållit och inte erhållit ekonomiskt stöd för bevarande av natur- och kulturvärden skiljer sig. Vi har även undersök om det föreligger skillnader mellan olika stora objekt och om det finns geografiska skillnader. Som en första åtgärd reducerades storleken på datasetet genom att manuellt plocka bort redundanta variabler. Därefter undersökte vi om det fanns några samband och gradienter hos både miljöfaktorer och växtsamhällen genom främst multivariata ordinationstekniker som principalkomponent- och korrespondensanalys. Resultaten visade skillnader både i uppsättning av miljöfaktorer som lokalbeskrivningar, habitatkaraktärer etc. och i sammansättning av växtsamhällen, mellan objekt av olika storleksordningar och objekt som erhållit eller inte erhållit ekonomiskt stöd. Dessutom fanns det geografiska skillnader i både objektskaraktärer och växtsamhällen. Analyser av vilka miljöfaktorer som är viktiga för fördelningen av växtarter mellan olika TUVA-objekt (med datasetet uppdelat i 32 undergrupper) visade att av totalt 106 testade variabler var det 44 som hade en signifikant inverkan på artsammansättningen. Den viktigaste variabeln var förekomst av marin strand, följd av olika vegetationstyper och kulturrelaterade variabler som närvaro eller frånvaro av murar, byggnader, hässjor och odlingsrösen. De sista två variablerna indikerar en lång hävdtradition på vissa marker vilket förmodligen gynnat det urval av arter som ingått i inventeringen. Å andra sidan var många variabler som är viktiga ur bl.a. ett kulturhistoriskt perspektiv av underordnad betydelse för sammansättningen av de växtarter som ingått i ängs- och betesmarksinventeringens artlista. Dessa variabler omfattar t.ex. befolkningstäthet och olika mått på kulturpåverkan i form av kulturväxter, dammar eller fuktdråg samt tio olika Natura 2000-områden. Något förvånande hade inte heller habitatbeskrivningarna äng eller bete inte någon signifikant inverkan på variationen inom växtsamhällena. Troligen återspeglar sig resultatet av dessa två olika skötselåtgärder i andra växtarter än de som ingått i ängs- och betesmarksinventeringen.

Published in

Rapport / Sveriges lantbruksuniversitet, Miljöanalys
2007, number: 2007:25
Publisher: Institutionen för miljöanalys, Sveriges lantbruksuniversitet

SLU Authors

• Stendera, Sonja

  • Department of Aquatic Sciences and Assessment, Swedish University of Agricultural Sciences
    

• Grandin, Ulf

  • Department of Aquatic Sciences and Assessment, Swedish University of Agricultural Sciences
    

UKÄ Subject classification

Environmental Sciences and Nature Conservation

Permanent link to this page (URI)

https://res.slu.se/id/publ/16239