Abstract

Syftet med studien var att undersöka sammansättning och flöde på de olika avloppsfraktionerna från hushåll: bad-, disk- och tvättvatten (BDT-vatten), urin, fekalier och fast organiskt avfall. Detta gjordes genom att flöde och sammansättning av de fyra fraktionerna mättes från 32 lägenheter med totalt 81 boende i det ekologiska kollektivhuset Gebers i Skarpnäck, Stockholm, under tre enveckorsperioder. Provtagning av BDT-vatten skedde kontinuerligt och den uttagna provmängden samlades varje vecka till ett veckoprov. Urin, fekalier och fast organiskt avfall samlades separat och samlingsprov togs varje vecka. Samtliga fraktioner analyserades med avseende på pH, torrsubstans, glödgningsrest, COD, BOD7, TOC, ammonium, nitrat, nitrit, Kjeldalkväve, totalfosfor samt grundämnena K, Ca, Fe, Mg, Na, S, Ag, Al, B, Bi, Cd, Co, Cr, Cu, Hg, Mn, Mo, Ni, Pb, Pd, Pt, Rh, Sb, Se, Sn, Sr, Te, W och Zn. För urin och BDT-vatten mättes också konduktivitet, suspenderad substans och fosfatfosfor. BDT-vattnet analyserades dessutom med avseende på olika PAH, PCB, ftalater, nonylfenoler och nonylfenoletoxylater, oktylfenoler och oktylfenoletoxylater, tennorganiska föreningar och bromerade flamskyddsmedel, samt triklosan och LAS. Sammanlagt undersöktes 80 utvalda organiska föreningar i BDT-vattnet. För att få en god bakgrund till de uppkomna flödena kartlades de boende med en enkätundersökning. Med enkätens hjälp kunde också toalettpappersförbrukningen beräknas. I 26 av de 32 medverkande hushållen mättes spolningsfrekvensen för toaletterna med hjälp av elektroniska räknare. Ammoniakförlusten mättes från uppsamlingskärlen för fekalier från 10 av de 32 fekalietunnorna. En inventering gjordes av vilka hushållskemikalier som fanns i hemmen. Tvättmedel, sköljmedel och blekmedel inventerades dessutom med avseende på förbrukade mängder. I rapporten presenteras resultaten av provtagningarna både som koncentrationer i gram per liter och omräknat till massflöden – flöden per person och dygn (pd). BDT-vattnet utgjorde det största massflödet, 110 l/pd, och innehöll också den största mängden syreförbrukande ämnen. Drygt 70 % av kvävet återfanns i urinblandningen, vars flöde uppgick till 1,39 l/pd. Resten av kvävet fördelades ungefär lika mellan de övriga tre fraktionerna. En tredjedel av all fosfor återfanns i fekalieblandningen, vars flöde uppgick till 197 g/pd. Ytterligare en tredjedel återfanns i urinblandningen och resten fanns i BDT-vattnet (28 %) och i det fasta organiska avfallet (7 %). Flödet av fast organiskt avfall uppmättes till 182 g/pd. Hälften av allt kalium återfanns i urinblandningen. Mest krom återfanns i det fasta organiska avfallet. Fekalieblandningen innehöll de största mängderna av silver, kadmium, kvicksilver och zink. BDT-vattnet innehöll de största mängderna av kalcium, koppar, magnesium, järn, natrium, nickel, svavel och bly. Av de organiska ämnen som undersöktes i BDT-vattnet kunde 44 av 89 stycken detekteras

Keywords

Greywater; urine; faeces; compostable waste; composition; flows; pollutants; nutrients; source separation; heavy metals; nitrogen; phosphorus

Published in

Svenskt vatten
2007, number: 2007-05
Publisher: Svenskt Vatten

SLU Authors

• Jönsson, Håkan

  • Department of Energy and Technology, Swedish University of Agricultural Sciences
    

UKÄ Subject classification

Environmental Sciences related to Agriculture and Land-use


Permanent link to this page (URI)

https://res.slu.se/id/publ/16363