Skip to main content
SLU publication database (SLUpub)

Report2008

Tallvedsnematod- analys av kostnader och resursåtgång vid bekämpning av ett utbrott i Sverige

Eriksson, Ljusk Ola; Nordfjell, Tomas; Gref, Rolf

Abstract

Tallvedsnematoden Bursaphelenchus xylophilus finns naturligt i Nordamerika. Därifrån har den bland annat spridit sig till Portugal och Japan, där den orsakar stora skador på inhemska tallarter. En spridning till Sverige skulle kunna ske med import av virke eller träemballage. En etablering av tallvedsnematoden skulle kunna få allvarliga konsekvenser för hela den svenska skogssektorn. Det gäller inte minst de ekonomiska effekterna, som rör hela kedjan från möjligheterna att odla tall över tillgången på råvara generellt till exporten av, främst, sågade trävaror. Tallvedsnematoden kan spridas till Sverige via levande plantmaterial, barkat och obarkat timmer, obehandlat sågat virke, flis, sågspån och träemballage av olika slag. Tallvedsnematoden överförs till värdträdet via en vektorinsekt, tallbocken (Monochamus) då skalbaggen gnager bark och eller floem på levande träd (primär transmission) eller då skalbaggshonan lägger ägg i färskt avverkat timmer eller i döende träd (sekundär transmission). Tallvedsnematoden angriper flera olika barrträdsarter. Av särskild stor vikt är att våra viktigaste inhemska barrträd, tall (Pinus sylvestris) och gran (Picea abies) tycks vara mottagliga för nematodinfektion Vår tall är troligen mycket känslig. Gran är inte speciellt känslig (dvs dör i mycket liten utsträckning) men nematoder kan överföras och leva i träden utan att de vanligtvis visar symptom. Syftet med rapporten är att kvantifiera de kostnader som är förknippade med bekämpning av ett lokaliserat angrepp av tallvedsnematoden. Beräkningarna utgår från två olika bekämpningsstrategier, Utrotning respektive Inneslutning. Utvärderingen görs för förutsättning som råder i olika geografiska regioner av Sverige. Utrotning karaktäriseras av att man avverkar alla barrträd inom ett givet område med en viss diameter, dvs en värdväxtfri zon. Den värdväxtfria zonen omfattar det smittade området samt en zon om minst tre km bredd som ska hindra vidare spridning. Kring den värdväxtfria zonen finns en övervakningszon som kontinuerligt genomsöks. Strategi Inneslutning innebär att man kring ett större område, den s k inneslutningszonen som innehåller det smittade området, lägger en värdväxtfri zon. Inom inneslutningen kan man fortsätta att bedriva skogsbruk. Utanför den värdväxtfria zonen finns på motsvarande sätt som för Utrotning en övervakningszon. Strategi Utrotning upprätthålls under en begränsad tid, 20 år, medan Strategi måste upprätthållas under evig tid. Känslighetsanalyser av kritiska antaganden görs. De två strategierna kan tolkas som två extremer. Om upptäckt sker tidigt och det smittade området är mycket litet samt bekämpning sker snabbt kan ett minimalt, här ett område med 16 km:s radie, etableras. Om det inte går utan infektionen omfattar ett större område får man försöka innesluta området och, i någon mening, leva med infektionen under överskådlig tid. Analysen handlar således mindre om att utreda konsekvenserna av valet mellan två situationer som konsekvenserna av två olika situationer. Analyserna har genomförts under vad som kallas standardförutsättningar. Enligt dessa har i strategi Utrotning den värdväxtfria zonen en diameter på 16 km och runt den ligger en övervakningszon med en bredd på 10 km. I strategi Inneslutning har inneslutningen en diameter på 50 km. Runt den ligger den värdväxtfria zonen med en bredd på 3 km. Övervakningszonen har samma bredd som för Utrotning, dvs 10 km. Kostnadsbilden påverkas av hur virket från det initiala uttaget av virket i den värdväxtfria zonen och virket från den kontinuerliga driften i inneslutningen kan hanteras. I det ena fallet förutsätts att allt virke kan hanteras som vanligt, dvs värderas som timmer och massaved. Detta fall kallas Min kostnad. Det andra fallet, Max kostnad, innebär att avverkningsvolymerna bara kan värderas som bioenergi. De viktigaste iakttagelserna vad gäller kostnadsstrukturen för de två strategierna Utrotning och Inneslutning kan sammanfattas sålunda: • Den helt dominerande kostnaden för båda strategierna är de som är förknippade med skogsmarken. Övriga ägoslag har marginell betydelse. • Ser man till kostnad per ha skogsmark i den värdväxtfria zonen är den största kostnadsposten den förtidiga avverkningen. • För strategi Inneslutning har även kostnaden för övervakning av övervakningszonen förhållandevis stor betydelse på grund av denna zons storlek under standardförutsättningarna. I fallet Max kostnad blir förlusten av virkesnetton i inneslutningen den dominerande kostnadsposten för denna strategi. • Den totala kostnaden per ha skogsmark i den värdväxtfria zonen varierar mellan olika regioner. Kan timmer och massaved tas ut (Min kostnad) är den som lägst 26 tkr (region Nn) och högst 44 tkr (region Ss) vid strategi Utrotning. För strategi Inneslutning hamnar man ca 10 tkr högre. Måste veden i stället klassas som bioenergi (Max kostnad) varierar kostnaden mellan 34 och 62 tkr per ha för strategi Utrotning och mellan 43 och 72 tkr för strategi Inneslutning. • Under standarförutsättningar vad gäller zonstorlek, region Hela landet samt att timmer och massaved kan tas ut (Min kostnad) är strategi Inneslutning ca 4 gånger så dyr som strategi Utrotning, 0.5 miljarder jämfört med 2.1 miljarder. • Vid Min kostnad, standarförutsättningar vad gäller zonstorlek och region Hela landet ligger ca 80 % av kostnaden på den värdväxtfria zonen för strategi Utrotning och på knappt 70 % för strategi Inneslutning. För strategi Utrotning bibehålls kostnadsfördelningen i stort vid Max kostnad. För strategi Inneslutning bär i stället inneslutningen drygt 60 % av kostnaderna vid Max kostnad. • Kostnaden för tallar som infekteras och dör i inneslutningen är begränsad. Under standardförutsättningarna kommer den aldrig över 10 % av den totala kostnaden för strategi Inneslutning även om man antar att 50 % av tallarna dör under en omloppstid. Detta gäller om man kan låta de döda tallarna stå kvar. Om de måste tas ut fördubblas kostnaden

Published in

Arbetsrapport / Sveriges lantbruksuniversitet, Institutionen för skoglig resurshushållning
2008,
Publisher: SLU