Nilsson, Mats
- Department of Forest Resource Management, Swedish University of Agricultural Sciences
Report2008Open access
Nilsson, Mats; Olsson, Håkan
Lantmäteriets nya flygfotoprogram med ett omdrev på i genomsnitt 3 år, samt de höga kost¬naderna vid beställning av andra fjärranalysregistreringar över enskilda fastigheter gör att flygbilder även fortsättningsvis måste anses som den främsta fjärranalyskällan för skogsbruksplanläggning. Övergången till digital flygfotografering medför en enk¬lare bildhantering och minskade kostnader vid tolkning i digitala fotogrammetriska arbets-stationer jämfört med tidigare generationer av fotogrammetriska instrument. Detta gör att nya arbetssätt där förrättningsmannen själv gör den kartriktiga stereotolkningen bör provas. Det finns även ett behov att utveckla operationellt användbara bildanalysrutiner för skog-lig tolk¬ning av de digitala flygbilder som Lantmäteriet nu producerar, t.ex. rutiner för be-stämning av trädslag samt automatisk beståndsavgränsning. Vid utveckling av dessa måste hänsyn tas till att träd avbildas olika i olika delar av flygbilden. Flygburen laserskanning ger mycket bra skattningar av bl.a. virkesförråd och trädhöjd i barr¬dominerad skog, men för att metoden ska bli konkurrenskraftig för det svenska privat¬skogs¬bruket, krävs en affärsmodell som gör att laserskanningen och skattningen av skogliga data för närliggande fastigheter kan samordnas, eller alternativt att nya typer av billigare lasersystem utvecklas. En tänkbar startpunkt för införande av laserskanning i för privatskogsbruket skulle kunna vara att data från den skanning som Lantmäteriet planerar för att ta fram en ny markhöjdsmodell även görs till¬gänglig för skogsbruket. Analys av enskilda träd i laserregistreringar kan ge ytterli¬gare information om t.ex. trädslag och storleksfördelning, men enbart analys av enskilda träd ger sannolikt sämre skattningar på beståndsnivå för virkesförråd, medel¬diameter, etc. än den hittills använda arealbaserade metoden som bygger på statistisk skattning av skogliga data på provytor utifrån motsvarande punktmoln med laserträffar i krontaket. Laserskanningen utvecklas snabbt och den täta skanning som behövs för att upptäcka de flesta enskilda träden kommer inte att vara något problem att åstadkomma i framtiden. Den naturliga utvecklingen är därför att försöka kombinera den arealbaserade metoden med enskilda-träd-metoden. Ett flertal nya fjärranalystekniker är under utveckling, bl.a. utvecklas metoder för att mäta krontakets höjd genom matchning av digitala flygbilder som registrerats från många olika tittvinklar. För att denna typ av produkter ska bli fullt användbara för skogsbruket krävs en noggrant bestämd markhöjdmodell av det slag som Lantmäteriet nu planera att ta fram m.h.a. laserskanning. Skogliga satellitbildsskattningar som SLU:s ”kNN-Sverige”-databas, liksom den årligen upp¬daterade satellitbildsdatabas som Lantmäteriet fått i uppdrag att ansvara för, ger en överblick över skogslandskapet samt data för ajourhållning, virkesanskaffning och jämförelser mellan olika skogsbruksplaner. Det finns redan idag små elmotordrivna modellflygplan med autopilot (så kallade UAV:er) som kan användas för att på några hundra meters höjd fotografera bestånd eller delar av fas¬tigheter. Dagsfärska fotomosaiker från UAV:er skulle kunna användas för inventering och dialog med markägaren. UAV-systemen förväntas utvecklas snabbt de närmsta åren, bl.a. på grund av lättade luftfartsbestämmelser
Arbetsrapport / Sveriges lantbruksuniversitet, Institutionen för skoglig resurshushållning
2008, Publisher: SLU
Forest Science
https://res.slu.se/id/publ/18784