Skip to main content
SLU publication database (SLUpub)

2008Open access

Spannmål till energi- ökad lönsamhet genom anpassning av odlingssystemet

Gunnarsson, Carina; Olsson, Johanna; Lundin, Gunnar; de, Toro Alfredo

Abstract

Användningen av spannmål och andra lantbruksgrödor för framställning av energi har tillsammans med ökad efterfrågan på livsmedel i världen bidragit till ökade spannmålspriser. Eftersom även energipriserna har ökat kan energispannmål vara ett lönsamt alternativ trots ett högre spannmålspris. Hittills har energispannmål vanligtvis odlats enligt samma principer som traditionell spannmål. Lantbrukaren har dock möjlighet att anpassa odlingssystemet. Det övergripande syftet med projektet var att förbättra lönsamheten vid odling av spannmål till energiändamål. För odlingssystemet studerades vilka anpassningar som bör göras vid exempelvis grödval, sortval, gödslingsstrategi, växtskydd och maskinhandhavanden när spannmålen ska användas till etanoltillverkning eller förbränning. Dessutom beräknades läglighetskostnaderna för energispannmål. För tre typgårdar, placerade i Skåne, Östergötland och Uppland, undersöktes därefter hur ekonomin påverkades av de anpassningar av odlingen som bör göras för energispannmål. Med ledning av dessa resultat formulerades konkreta råd till lantbrukaren om hur en sådan anpassning kan ske. Typgårdarnas åkerareal var 203 ha, växtföljderna var sjuåriga och på samtliga platser var höstvete den dominerande grödan. Dessutom fanns rågvete och havre med i alla växtföljder. Två alternativ nämnda Traditionell och Energi undersöktes där odlingen enligt Energi innebar att höstvetet och rågvetet användes till etanolproduktion vid etanolfabriken i Norrköping och havren till förbränning istället för till foder och livsmedel. Förbränningsanläggningen antogs placerad nära typgårdarna. Resultatet visade att odling av spannmål till energi inte skiljde sig så mycket från odling av foderspannmål. Den anpassning av odlingsinsatserna som bör göras är att sänka kvävegivan vid odling av etanolvete jämfört med vid odling av kvarn- eller fodervete. När typgårdarna analyserades sänktes kvävegivan med 25 kg per ha vid odling enligt Energi jämfört med Traditionell. Avkastningen sänktes då med 200 kg per ha för etanolvetet. Vid odling av spannmål till etanolproduktion är det viktigt att anpassa strategin för kvävegödsling för att uppnå en hög stärkelsehalt tillsammans med hög avkastning, kvävegivan bör anpassas efter den specifika sorten. Idag finns inga sorter som är speciellt framtagna för förbränning men utveckling bör inriktas på sorter som ger hög avkastning i kombination med högt värmevärde. Den ekonomiska analysen av typgårdarna visade att odling enligt Traditionell gav en högre vinst än enligt Energi i Uppland och Skåne, medan båda alternativen gav ungefär lika hög vinst i Östergötland. Detta berodde framför allt på att transportkostnaderna var lika höga i båda alternativen i Östergötland, medan transportkostnaderna ökade i alternativet Energi i Uppland och Skåne. En detaljstudie av energigrödorna visade att framför allt högre transportkostnaderna eftersom etanolfabriken ligger i Norrköping, gjorde att priset på höstvete till etanolproduktion i Skåne borde vara 6 öre/ kg högre än priset på fodervetet för samma lönsamhet. I Östergötland var lönsamheten bättre för etanolvete jämfört med fodervete både vid leverans under skörd och efter lagring (i december). Vid skördeleverans medförde varje procents ökning av stärkelsehalten att stärkelsebonusen ökade med drygt 2 öre/kg höstvete. Dessutom tilläts en högre leveransvattenhalt. Priset på etanolvete kunde därför vara 8 öre lägre vid skördeleverans och 3 öre lägre vid lagerleverans utan att lönsamheten försämrades jämfört med för fodervete. För Uppland var lönsamheten för etanolvete jämfört med fodervete lika. Jämfört med vete, förbättrades lönsamheten mer när rågvete odlades till etanol istället för till foder. Priset på havre till förbränning kunde sänkas jämfört med foderhavrepriset för samtliga typgårdar utan att lönsamheten minskade pga. energigrödestödet och sänkta transportkostnader om förbränningsanläggningen ligger nära odlingen. I denna studie var läglighetskostnaderna en mindre post som inte påverkade den totala kostnaden i någon större utsträckning, som mest svarade de för 4 % av de totala kostnaderna. Lägre kvalitetskrav på etanolvete jämfört kvarnvete (falltal) gav lägre läglighetskostnader för odling enligt Energi än enligt Traditionell. Läglighetskostnaderna för övriga spannmålsslag var lika höga i de båda alternativen

Published in

Rapport (Institutionen för energi och teknik, SLU)
2008, number: 003
Publisher: Institutionen för energi och teknik

      SLU Authors

    • UKÄ Subject classification

      Agricultural Science
      Renewable Bioenergy Research

      Permanent link to this page (URI)

      https://res.slu.se/id/publ/19047