Abstract

Det har blivit allt dyrare att underhålla ett växande kulturarv. Det svenska landskapet förändras i allt snabbare takt vilket ger fler kulturhistoriskt intressanta objekt att bevara. Många av dessa objekt och platser har värderats, bevarats, utvecklats och underkastats olika driftsformer där både privata och offentliga aktörer givits utrymme. En kulturhistorisk miljö utvecklas ofta i samförstånd mellan intressen där några har ett genuint intresse av att bevara, medan andra är mer intresserade av försörjningsmöjligheter. Den här undersökningen riktas mot entreprenörer vars syfte är att uppnå verksamhetsmål utöver ett primärt bevarande. Denna syn på kulturarvet, att det är en ”brukbar” resurs, utmanar en äldre syn på kulturarvets helgd och innebär nya prövningar för Riksantikvarieämbetet och andra kulturvårdande myndigheter. Hittills har ett växande kulturarv orsakat växande kostnader, men med ett annat betraktelsesätt skulle ett ökat bevarande också kunna innebära ökade intäkter. Det saknas dock studier över hur detta faktiskt skulle kunna gå till. Den här presenterade undersökningen bygger på frågor som ställs till ett antal entreprenörer vars verksamhet grundats i ett kulturarvsförvaltande. Syftet är att analysera deras reella erfarenheter av att varugöra kulturarv. Vår rapport bidrar således till att belysa konsekvenser av ett entreprenörstyrt kulturarv. Undersökningens underlag har hämtats från Guldriket i Västerbotten, omfattande kommunerna Lycksele, Malå, Norsjö och Skellefteå. Guldrikets har valts utifrån dess geografiska läge samt det faktum att dess förvaltade kulturarv varugjorts av flera entreprenörer. I undersökningen har två kompletterade teoribildningar använts vars begreppsapparater varit fruktbara för studien i sin helhet. Vi har använt Sandells ekostrategier, som har til�- lämpats på analyser av olika sätt att se på kulturarv. Sandell talar om Fabriken, Hembygden och Museistrategin. Dessa begrepp inbjuder till att parallellt tillämpa idéhistoriska, museala, regionvetenskapliga samt turismgeografiska perspektiv. Den andra teoribildningen relaterar till samband mellan socialt kapital och ekonomisk utveckling och utgår från begrepp som placemarketing, klusterteori och nätverksekonomi

Published in

ISBN: 978-91-7209-477-2
Publisher: Riksantikvarieämbetet/National Heritage Board

SLU Authors

• Paju, Martin

  • Department of Urban and Rural Development, Swedish University of Agricultural Sciences
    

UKÄ Subject classification

Economics and Business
Social Sciences


Permanent link to this page (URI)

https://res.slu.se/id/publ/23108