Skip to main content
Report, 2006

Medellånga mål - en brygga mellan dagspolitik och långsiktiga målsättningar

Johansson Bengt, Lundblad Mattias, Forsgren Anna

Abstract

Sveriges klimatmål består idag av ett långsiktigt miljökvalitetsmål om att koncentrationen av växthusgaser i atmosfären inte skall överstiga 550 ppm koldioxidekvivalenter och att per capita utsläppen inte skall överstiga 4,5 ton CO2- ekvivalenter/capita, år 2050 för att därefter minska. I det kortare perspektivet finns ett delmål om att de genomsnittliga utsläppen av växthusgaser 2008-2012 skall vara 4 % lägre än 1990. I denna rapport diskuteras hur ett medellångt mål mellan dessa tidpunkter kan se ut och huruvida det i dag gällande koncentrationsmålet är förenligt med EU:s mål om en maximal temperaturhöjning på 2 grader. Aktuell forskning visar att temperaturen med stor sannolikhet kommer att öka med mer än 2 grader vid en växthusgaskoncentration på 550 ppm koldioxidekvivalenter. Det innebär i sin tur att utsläppen kan behöva minska ytterligare jämfört med vad som bedömdes i det senaste klimatpolitiska beslutet för att begränsa temperaturökningen till två grader. En viss koncentration av växthusgaser kan uppnås på många olika sätt. På grund av koldioxidens långa livslängd i atmosfären är det i stort de kumulativa utsläppen som bestämmer koncentrationen av koldioxid (den viktigaste växthusgasen). Om man väntar med reduktioner av koldioxidutsläppen behöver dessa minska mer på längre sikt och vice versa. Fördelningen av utsläppsreduktionen mellan olika länder påverkar också vilka åtaganden ett enskilt land kan behöva åta sig. Det finns flera olika principer för hur den tillåtna utsläppsmängden skall fördelas mellan olika länder men även med en bestämd fördelningsgrund såsom lika per capita utsläpp kan utvecklingen för ett visst land påverkas av vid vilken tidpunkt konvergensen av per capita utsläppen är tänkta att ske. För Sverige har det särskilt stor betydelse eftersom dess per capita utsläpp är avsevärt lägre än övriga annex I länders. De bedömningar som gjorts i rapporten indikerar att ett svenskt utsläppsåtagande för 2020 kan hamna på en nivå motsvarande en utsläppsreduktion om 10-30% jämfört med 1990 om man önskar krympa utsläppsutrymmet i enlighet med att nå de långsiktiga målen. Detta står i överensstämmelse med förslaget i den senaste klimatpropositionen om ett mål för 2020 motsvarande en utsläppsreduktion på 25% jämfört med 1990. Valet av utvecklingsväg mot det långsiktiga målet är kopplad till vilken politisk inriktning som väljs och vilken roll man vill att Sverige skall ta i det internationella klimatarbetet och inom ramen för EU:s klimatarbete. Det finns mycket som talar för att framtida utsläppsmål bör utformas som utsläppsåtaganden där olika flexibla mekanismer kan spela en roll. En orsak är att de flexibla mekanismerna har fått en allt större acceptans inom den internationella klimatpolitiken. Ytterligare en orsak till detta är att den klimatpåverkan som en nations medborgare ger upphov till i allt större grad sker utanför landets gränser varför nationella utsläpp i allt mindre grad speglar den miljöeffekt som landets invånare orsakar. I en långsiktig klimatstrategi är det viktigt att utnyttja energi- och transportsystemens inneboende dynamik och påbörja omvandlingen av dessa för att nå de långsiktiga målen. Detta för att inte alltför plötsliga, och kostsamma förändringar skall bli nödvändiga för att nå långsiktiga klimatmål. Kostnaderna för klimatåtgärder kan reduceras avsevärt om dessa genomförs i samband med att investeringar görs av andra skäl än miljöskäl. Mål direkt kopplade till utsläppen av växthusgaser har en fördel i och med att dessa är relativt nära det problem som skall lösas. Dock är det inte självklart att uppfyllandet av ett delmål för utsläppen speglar möjligheterna att nå mer långtgående utsläppsminskningar på sikt. Det kan därför finnas skäl att ytterligare utreda om utsläppsmål skall kompletteras med andra mål som speglar beredskapen att ytterligare minska utsläppen bortom det medellånga målets tidsperspektiv. Det kan vara mål som inkluderar energianvändningen (totalt och/eller i olika sektorer), transporternas omfattning, hur teknikutvecklingen fortgår och i vilken grad viktiga styrmedel har införts

Keywords

klimatpolitik; klimatmål; utsläppsmål; klimatförändring

Published in

Rapport / Naturvårdsverket
2006, number: 5567
ISBN: 91-620-5567-4
Publisher: Naturvårdsverket

    SLU Authors

    UKÄ Subject classification

    Economics and Business
    Environmental Sciences related to Agriculture and Land-use
    Social Sciences

    Permanent link to this page (URI)

    https://res.slu.se/id/publ/23780