Persson, Jesper
- Department of Landscape Architecture, Planning and Management, Swedish University of Agricultural Sciences
Research article2009Peer reviewedOpen access
Persson, Jesper; Pettersson, Thomas JR
Retention ponds and wetlands are frequently used in stormwater management to remove pollutants, reduce flow peaks and improve scenic views in parks and along roads. This study analyzes the correlation between long-term removal efficiency of pollutants (total suspended solids and heavy metals) and specific pond area (ratio between effective drainage area and surface area). For this purpose, all data on ponds in Sweden that have been monitored were collected and evaluated. The results show that of 27 measured ponds only nine had monitoring programs that were correctly designed to reveal anything about pollutant removal; this is because grab samples had been used to a large extent. There was no possibility to establish a correlation between specific pond area and long-term removal efficiency, even when the pond area was adjusted with regard to the amount of dead zones. This constitutes a “negative” research finding, but an important one since it indicates that other factors ought to be included when retention ponds are to be sized and designed, such as concentration of pollutants and vegetation. Idag används allt oftare dammar för att ta hand om dagvatten. Dessa typer av dammar, eller våtmarker, renar vatten genom att suspenderat material och tungmetaller sedimenterar, men kan också utjämna flöde, se vackra ut och förbättra den biologiska mångfalden. I den här studien analyseras kopplingen mellan reningsgrad och specifik dammyta, dvs kvoten mellan avrinningsområdets hårdgjorda yta och dammyta. I studien samlades all tillgänglig provtagningsdata in som gjorts i Sverige. Inventeringen visade att bara nio av 27 provtagningar var korrekt utförda för att säga något om dammens reningsgrad. Detta berodde på att stickprovsmetodik ofta använts. Resultatet visar förvånade nog att det inte går att hitta ett samband mellan reningsgrad och specifik dammyta, detta även om den specifika ytan korrigerats genom att dammens dödzoner tagits bort. Trots att ett samband saknas är resultatet betydelsefullt då det pekar på att andra faktorer spelar en betydande roll för reningen, såsom vegetation eller föroreningsbelastning. Slutsatsen är därför att provtagningar behöver göras mer noggrant och att dagvattendammar inte bör utformas enbart utifrån specifik dammyta
urban drainage; ponds; wetlands; specific pond areas; efficiency; Sweden; heavy metals
E-WAter
2009, Volume: 2009, number: 4, pages: 1-11 Publisher: The European Water Association, EWA
Fish and Aquacultural Science
https://res.slu.se/id/publ/25597