Skip to main content
SLU publication database (SLUpub)

Report2009Open access

Jämförelser mellan jordbearbetningssystem på lättlera och styv lera – produktion och risk för kväveförluster i två försök med sexåriga växtföljder : resultat från undersökningar vid Östads säteri i Västra Götalands län 1996 -2008

Roland, Johan; Lundström, Christina; Nyberg, Anna

Abstract

Försöket lades ut på två olika jordar, en lättlera (LL) och en styv lera (SL). I bägge försöken användes tre olika jordbearbetningsstrategier, två konventionella (A), en reducerad (B) och en extremt reducerad (C). Den konventionella bearbetningsstrategin användes i två olika växtföljder, en med grönträda (A1) och en utan (A2). I växtföljden utan grönträda odlades havre i renbestånd som ersättningsgröda. Växtföljden i de två försöken var våroljeväxter, höstvete, korn med insådd, grönträda (havre i led A2) rågvete (LL)/ höstvete (SL) och havre med insådd. Från 2004 ersattes våroljeväxterna med åkerbönor och växtföljden ändrades då till åkerböna, havre, höstvete, korn med insådd, grönträda (havre i led A2) samt rågvete (LL)/ höstvete (SL). I försöket på lättlera var det endast i rågvetet det fanns signifikanta skillnader mellan skördemängderna i de olika bearbetningsleden. Där var det 800 kg större skörd i led A1 än i C. Fler signifikanta resultat återfanns i försöket på den styva leran. Både höstvetet med havre/ vårrybs samt gröngödsling som förfrukt hade signifikanta skillnader där skiljde det 1000 respektive 1100 kg i skörd mellan led A1 och C. I korn med insådd och havre var skillnaden mellan ledA1 och C 800 respektive 600 kg. Kväveutnyttjandet, beräknat som kvoten mellan tillförd mängd gödselkväve och kväveskörden i kärnan, var mellan 57 och 70 % i rågvetet där de signifikanta skillnaderna fanns i försöket på lättlera. På den styva leran varierade kväveutnyttjandet mellan 28 och 38 % för korn med insådd och 37-51% för höstvetet. För att studera de olika bearbetningsstrategiernas inverkan på mängden mineralkväve i marken togs jordprover vid tre tillfällen: vår (april), tidig höst (augusti/september) och sen höst (oktober/november). Vid vårprovtagningen var det endast signifikanta skillnader i kväveupptag mellan bearbetnings led A1 och C för havre med insådd där kväveupptaget i medeltal var 33 kg/ha i led A1 och 29 kg/ha i led C. Provtagningen tidig höst gav signifikanta skillnader för korn med insådd. Där var kväveupptaget i led A1 14 kg/ha och i led C 18 kg/ha. På sen hösten fanns signifikanta skillnader både i korn med insådd och i åkerböna. Mängden kväve i marken efter kornet var i led A1 13 kg/ha och i led C 16 kg/ha. Åkerböna odlades endast i tre år och kvävemängderna från led A1 var 24 kg/ha och led C 36 kg/ha. För att studera bearbetningsstrategiernas inverkan på ogräsförekomsten har inventeringar gjorts i alla grödor. Resultaten är svårtolkade på grund av stora variationer i ogräsförekomst mellan åren, vilket kan få till följd att ett visst år påverkar medeltalet kraftigt I försöket på lättlera var det under efterverkansåret större effekt av förfrukterna än av bearbetningsstrategierna med avseende på avkastningen.

Keywords

Östad säteri

Published in

Precisionsodling
2009, number: 2009:3
ISBN: 978-91-86197-62-9, eISBN: 978-91-86197-63-6
Publisher: Institutionen för mark och miljö, Sveriges lantbruksuniversitet