Skip to main content
SLU publication database (SLUpub)

Report2010Open access

Kan antalet växtplanktonprovtagningar minskas från sju till fyra gånger per år utan att betydelsefull information förloras? : IKEU specialprojekt S1-09

Drakare, Stina

Abstract

Växtplankton är en grupp av organismer som reagerar snabbt på både kemiska och biologiska variabler. Det innebär att variationen inom och mellan år kan vara stor. De nationella monitoringprogrammen har under en längre tid provtagit växtplank-ton månadsvis under tillväxtsäsongen vilket innebär sju provtagningar per år. Växtplankton bör provtas ofta för att man inte ska missa förändringar i succes-sionsstadier och produktionsmaxima som kan ge indikationer på vattenkvalitetsför-ändringar. Dessa missar man lätt även med sju provtagningar per år. Med fyra provtagningar fokuserar man på vårens tidiga successionsstadium (april och maj) och sensommarens både biomasse- och strukturmässigt mer stabila stadium (juli och augusti). Antalet växtplanktonprovtagningar i det nationella Trendsjöpro-grammet har sedan 2007 minskat från sju till fyra gånger per år. Inom IKEU-programmet har växtplankton fortsatt att analyseras sju gånger per år och nu finns det en önskan att utreda vilken information man missar om man reducerar antalet provtagningar från sju till fyra gånger per år i alla sjöar. Studien visar att om man vill detaljstudera växtplanktons samhällsstruktur mellan sjöar eller grupper av sjöar som ingår i IKEU-programmet, blir det ingen större skillnad i resultat om man istället för sju tillfällen endast analyserar fyra tillfällen (april, maj, juli och augusti). Många mindre vanliga taxa försvinner med minskat antal prov men alla taxa som kan ses som sjögruppsspecifika (sura referenser, neu-trala referenser, kalkade, överkalkade och kalkavslutade sjöar) finns kvar. Likaså blir det inga stora skillnader i vilka miljövariabler som bäst samvarierar med växt-planktons samhällsstruktur även om förklaringsgraden minskar något när årsme-delvärdena baseras på fyra istället för sju provtagningstillfällen. Analyserar man däremot alla ingående data utan att göra några sammanslagningar av provtagnings-tillfällen (medelvärden) blir förklaringsgraden tvärtom något högre med minskat antal provtagningar, vilket antagligen beror på den stora variationen hos växtplank-ton under försommar och höst.

Published in


Publisher: Institutionen för vatten och miljö, Sveriges lantbruksuniversitet

    Associated SLU-program

    Lakes and watercourses
    Acidification

    UKÄ Subject classification

    Environmental Sciences related to Agriculture and Land-use
    Fish and Aquacultural Science

    Permanent link to this page (URI)

    https://res.slu.se/id/publ/28217