Bergström, Dan
- Department of Forest Resource Management, Swedish University of Agricultural Sciences
Report2010Open access
Bergström, Dan; Ulvcrona, Thomas; Nordfjell, Tomas; Egnell, Gustaf; Lundmark, Tomas
Efterfrågan på skogsbränslen ökar men någon större ökning av biprodukter från skogsindustrin kan man inte räkna med de kommande 10-20 åren. Detta innebär att konkurrensen om veden kommer att intensifieras och man ser idag möjligheter att skörda skogsbränslen från skogen, i såväl gallringar som föryngringsavverkningar. I Sverige utgör ogallrade skogar med en höjd under 15 m och ett biomassainnehåll mer än 30 ton torrsubstans (TS) per ha cirka 18,4% av den totala skogsmarksarealen. Den totala stående volymen på dessa arealer är cirka 258 miljoner ton TS varav 56% finns i Norrland. Den årliga avverkningspotentialen från dessa skogar ligger på ca 5 miljoner ton TS (ca 23 TWh) för landet som helhet. Vid en konventionell förstagallring tar man ut massaved (och ev. klentimmer) som gagnvirke där endast stammar med en brösthöjdsdiameter (dbh) över cirka 8 cm är kommersiellt gångbara. I tidiga förstagallringar får den konventionella gallringen höga avverkningskostnader på grund av beståndets låga medelstam (dbh < 12cm) och låg andel gagnvirke. Generellt när man apterar massaved i tidiga gallringar så kan cirka 20-30% av stamvedsvolymen inte användas pga för klena dimensioner. Denna volym tillsammans med trädets topp och grenar, lämnas outnyttjade i beståndet. Idag med en växande skogsbränslemarknad finns ett nytt sortiment som kan konkurrera med rundvirket i förstagallringar av stamrika, klena bestånd. Syftet med denna studie är att påvisa de mängder skogsbränsle som faller ut vid gallring av typiska klena, täta och normala gallringar i södra Sverige och att jämföra detta med rundvirkesutfallet som samma bestånd kan generera vad avser mängder och lönsamhet vid olika prisrelation mellan sortimenten. I utförda beräkningar har typbestånd använts. Ett relativt högt massavedspris och ett relativt lågt skogsbränslepris jämfört dagens prisnivåer har använts. Resultaten visar att skogsbränsle kan ge uppemot tre gånger högre bruttointäkt per hektar än massaved i ”klena” (dbh 9 cm) bestånd. Även i en mer normala förstagallring vad gäller stamdiametern (dbh 14 cm) ger skogsbränslet ca 13% högre bruttointäkt. I beräkningarna uppvisar skogsbränsle systemet ett avsevärt högre nettointäkt än massavedssystemet i det ”klena” beståndet. Författarna konkluderar att: • i tidiga/klena gallringar utgör den potentiella mängden massaved endast en liten del av den totala biomassan vilket också ger ett förhållandevis låg bruttointäkt jämfört med om hela biomassan skördas som skogsbränsle; • inte ens i ”normala” förstagallringar är bruttointäkten på massaveden högre än för skogsbränsle med dagens prisnivåer; • i klena” förstagallringar ger skogsbränsleskörd ett betydligt högre nettointäkt än motsvarande massavedsskörd; • om anpassad teknik för skörd och hantering av klena träd utvecklas kan stora mängder bränsle kostnadseffektivt skördas från de svenska ungskogarna. Det är inte något stort tekniksprång som behövs, och med kloka satsningar kan nya system realiseras inom kort tid
Bioenergi; biobränsle; röjning; gallring
Arbetsrapport / Sveriges lantbruksuniversitet, Institutionen för skoglig resurshushållning
2010, number: 281Publisher: Institutionen för skoglig resurhushållning, Sveriges lantbruksuniversitet
Renewable Bioenergy Research
Forest Science
https://res.slu.se/id/publ/29663