Skip to main content
SLU publication database (SLUpub)
Report, 1995

Vattentillgångar för bevattning i Kalmar län: I. Litteraturöversikt. II. Intervjuundersökning rörande vattenmagasin

Andersson, Annika

Abstract

Detta examensarbete består av två delar, en litteraturöversikt och en intervjuundersökning med lantbrukare i Kalmar län. Litteraturöversikten behandlar först kortfattat översiktliga faktorer som nederbörd, avdunstning, avrinning och grundvattenbildning. Därefter görs en genomgång av vattentillgångar i Kalmar län. Grundvattenförekomsten i berggrund är på Öland helt begränsad till sprickor i densamma. Tack vare en omfattande sprickbildning, framför allt i kalkstenen bedöms tillgången vara relativt god. På fastlandssidan i länet finns goda möjligheter för uttag av grundvatten från urberget endast i några få områden. I den kambriska sandstenen längs kusten är uttagsmöjligheterna bättre liksom i isälvsavlagringar av sand och grus, vilka sträcker sig som smala stråk från inlandet mot kusten. Ytvattentillgångarna är både på Öland och på fastlandet mycket begränsade. Inga stora sjöområden finns och vattendragen är förhållandevis små och på Öland är de sällan vattenförande hela året. Vattenföringsmätningar på fastlandet har visat att vårflodens storlek har mycket liten betydelse för vattentillgången under bevattningssäsongen, just på grund av att sjömagasin saknas. Den årliga ytvattenavrinningen är dock stor nog att täcka behovet av bevattningsvatten i jordbruket. Bevattningsbehov för olika jordar och grödor tas därefter upp. Några bevattningsförsök i diverse grödor redovisas. En kort redogörelse för bevattningens omfattning i Sverige och i Kalmar län lämnas. Bevattningsanläggningarnas kapacitet per vattentäkt samt den bevattnade arealen per gröda i Kalmar län visas i tabeller. Orsaker till ökning av bevattningens omfattning är utveckling av enklare bevattningsmaskiner samt infallande av flera torrår i följd. Senare års minskning av nyanläggning av bevattningssystem beror bl.a. på sjunkande produktpriser. Trots en minskad benägenhet att investera i bevattningsanläggningar finns fortfarande ett stort behov av att öka jordbruksbevattningen under sommarmånaderna. De olika sätt att förbättra vattentillgången som tas upp är uttag från grundvatten genom brunnsborrning, direktuttag i vattendrag och sjöar, uttag av saltvatten, bevattning med avloppsvatten samt anläggande av vattenmagasin. Brunnskapaciteterna är i allmänhet för låga för bevattningens behov men genom att anlägga ansamlingsmagasin kan relativt små flöden magasineras för att utnyttjas i större bevattningsanläggningar. För uttag av grundvatten och vid direktuttag i vattendrag och sjöar krävs tillstånd enligt vattenlagen. Kostnaderna för uttag från grundvatten är ofta högre än vid direktuttag i vattendrag. Många uttag från vattendrag och sjöar sker olagligt utan tillstånd. De troliga orsakerna till detta redovisas. Från Hagbyån och Emån redogörs för hur samverkan vid direktuttag kan minska kostnaderna och säkerställa vattentillgången för samtliga intressenter. Lagring i vattenmagasin bygger på att det finns ett överskott av nederbörd och avrinning totalt sett under året. Normalt behövs ej tillstånd enligt vattenlagen vid uttag av bevattningsvatten från anlagt sidomagasin. Länsstyrelsens enheter för kulturmiljö, miljövård och lantbruk ger tillstånd för anläggande. Teknik och kostnader vid anläggning berörs kortfattat. Intervjuundersökningen omfattade 24 lantbrukare i Kalmar län, varav 19 på Öland och 5 på fastlandet. De 26 inventerade vattenmagasinen representerar en sammanlagd lagringskapacitet på ca 1,0 milj. m3. Före magasinsanläggandet bedrev 7 lantbrukare odling helt utan bevattning, medan 8 hade tillgång till ytvatten för bevattning. Ytvattentillgångarna i intervjuområdena uppskattas utifrån litteraturöversiktens uppgifter samt lantbrukarnas bedömning av tillrinning till magasinen. Endast 5 anser tillrinningen otillräcklig. I tabellform sammanställs lantbrukarnas synpunkter angående vattentillgången i relation till några faktorer som påverkar bevattnings behovet. Förutom att vattentillgången från magasinet i några fall är otillräcklig begränsar även tiden och maskinkapaciteten möjligheterna att bevattna i den utsträckning som är önskvärd. Inga större förändringar i grödval har skett efter vattenmagasinets byggande, däremot har arealen för vissa grödor, t.ex. gurka och bönor, utökats på bekostnad av andra, t.ex. sockerbetor. I några fall har även den totalt brukade arealen ökat. Drygt hälften (16 st) av lantbrukarna har haft besvär med läckage från magasinet. Endast 3 fall har varit så allvarliga att magasinet måst grävas om. Vågerosion har varit ett annat problem. Kostnaderna för anläggande av vattenmagasinen i undersökningen ligger mellan knappt 2 och 9 kr per lagrad kubikmeter vatten. I denna kostnad ingår inte utgifter för pumpar, bevattningsmaskiner, elinstallation eller ledningsdragning. Alternativa användningar av magasinet kan bidra till att göra investeringen lönsam. Exempel på sådana användningar är kräft- och fiskodling, jakt (på grund av ökat djurliv runt vattenmagasinet) samt försäljning av matjord eller grus som grävs upp vid anläggandet. Många lantbrukare nämner att bevattning är arbetsintensivt. Med ett vattenmagasin har man tillgång till vatten hela odlingssäsongen, vilket kan innebära att lantbrukaren tycker att han aldrig är ledig. Några lantbrukare har före magasinsbygget upplevt konflikter med grannar om uttag av bevattningsvatten. De flesta av dessa konflikter försvann i och med anläggandet av magasinet. Anläggandet av vattenmagasin är ett sätt att öka tillgången på bevattnings vatten under den tid det bäst behövs. Samtidigt slipper man ifrån tillståndsförfarandet, som för länsstyrelserna innebär stor arbetsbelastning och av lantbrukarna uppfattas som krångligt, dyrt och osäkert när det gäller att faktiskt få tillgång till vatten. I förhållande till andra vattenuttag har bevattningen från anlagda magasin även miljömässiga fördelar. Näringsläckaget till Östersjön minskar genom att dräneringsvatten samlas upp och ofta ökar fågel- och djurliv runt vattenmagasinet

Keywords

grundvattentillgång; Kalmar län; ytvattentillgång; bevattningsbehov; vattenmagasin

Published in

Avdelningsmeddelande / Sveriges lantbruksuniversitet, Institutionen för markvetenskap, Avdelningen för lantbrukets hydroteknik
1995, number: 95:4
Publisher: Institutionen för markvetenskap, Avdelningen för lantbrukets hydroteknik, Sveriges lantbruksuniversitet

UKÄ Subject classification

Agricultural Science
Fish and Aquacultural Science

Permanent link to this page (URI)

https://res.slu.se/id/publ/29888