Skip to main content
Report, 2009

Hur ska man hantera det här med hälsa?

Kågström, Mari

Abstract

Vid MKB-centrum pågår sedan mars 2008 ett doktorandprojekt om "Hälsa i planering och MKB". Projektet drivs som ett samarbete mellan MKB-centrum och konsultbolaget Tyréns. Den första fasen av doktorandprojektet har omfattat en litteraturstudie som kommer att ligga till grund för fortsatt arbete. Denna publikation omfattar delar av den litteraturstudien. Målet med publikationen är att ge en kunskapsöversikt av forskningsfältet gällande hur hälsa hanteras i planering och konsekvensbedömning med fokus på MKB och transportplanering. Det finns många frågetecken om "hur man ska hantera det här med hälsa". Att hälsa ska tas med i arbetet med miljökonsekvensbeskrivning (MKB) är tydligt. Det regleras i miljöbalken. Liknande regler återkommer i andra länders lagstiftning. Men vad det innebär tolkas på olika sätt och hälsans roll i MKB har länge diskuterats internationellt. Både forskare och praktiker har fört fram både brister i hanteringen av hälsa i MKB och barriärer för en god hantering. Litteraturstudien visar att det inte finns en klar definition på hälsa och att det inte heller råder konsensus om hur hälsa ska hanteras i MKB, varken i Sverige eller internationellt. Det har även framkommit att det är en stor skillnad i att planera för en god hälsa, att ha ett hälsofrämjande perspektiv, och att endast skydda mot ohälsa. Det perspektiv som väljs kommer att genomsyra hela planeringsprocessen. Att de saknas konsensus i hur hälsa ska hanteras medför även att aktörerna i MKB-processen får stor makt och stort ansvar för tolkning av lagstiftningen. Det är också tydligt att det finns mycket kunskap om olika hälsoaspekter, men att denna kunskap sällan nyttjas i MKB-arbetet. Utvecklingen och arbetet med hälsokonsekvensbedömningar och sociala eller samhälleliga konsekvensbeskrivningar indikerar att en del hälsofrågor hanteras i andra former av konsekvensbeskrivningar. Många av de problem som lyfts fram för hantering av hälsa i MKB gäller för fler aspekter än hälsa och för fler typer av konsekvensbeskrivningar. Det innebär att det är svårt att avgöra om det är hanteringen av just hälsa som brister eller om det är ”MKB-verktyget” i sig. Utmärkande för hälsoaspekten är skillnaden i fokus, att det är påverkan på människan, inte miljön, som står i centrum. Vid arbete med människor ställs andra krav på metod och etik och fokus blir bland annat både medicinskt och samhällsvetenskapligt. Idag diskuteras många folkhälsofrågor som kan påverkas av transport, även om det inte alltid är huvudorsaken. Nyttan och skadan av transsportsystem och trafik är generellt sett ojämnt fördelade. Detta återspeglas sällan i MKB. Att känsliga grupper inte belyses och prioriteras kan medföra att ojämlikheten i hälsa ökar. De barriärer som identifierats för en god hantering av hälsa i MKB spänner över många områden, alltifrån lagar, regler, metoder och kunskap till politik, ekonomi och filosofi. Det innebär att det finns en lika stor bredd i lösningarna. Det väcker också frågan om vad det är rimligt att förvänta av MKB.

Keywords

hälsa; välbefinnande; MKB; konsekvensbedömning; konsekvensbeskrivning; transport; infrastruktur

Published in

Rapporter Institutionen för stad och land
2009, number: 2009:7
ISBN: 978-91-85735-18-1
Publisher: Institutionen för stad och land, Sveriges lantbruksuniversitet

Authors' information

Swedish University of Agricultural Sciences, Department of Urban and Rural Development

UKÄ Subject classification

Transport Systems and Logistics
Other Health Sciences
Other Social Sciences not elsewhere specified

URI (permanent link to this page)

https://res.slu.se/id/publ/30149