Skip to main content
SLU publication database (SLUpub)
Report, 2010

Synoptisk undersökning av Mälarens vattenkemi 2010-08-23 samt en jämförelse mellan åren 2008-2010

Wallman Karin, Wallin Mats, Tjällén Christer

Abstract

I augusti 2010 utfördes, på uppdrag av Mälarens vattenvårdsförbund, en synoptisk undersökning av Mälarens vattenkemi vid 56 provtagningsstationer. Syftet med undersökningen var att få en ögonblicksbild av tillståndet i alla större fjärdar och vikar i Mälaren. En liknande undersökning utfördes även 2008 och 2009. Provtagningarna har genomförts med helikopter under en vecka med satellitpassage och i möjligaste mån vid klar väderlek. Detta för att sedan kunna kalibrera satellitbilder över Mälaren med vattenkvalitetsdata. Mälarens flikighet och örikedom gör att Mälaren kan delas in i olika bassänger. Tidigare har Mälaren varit indelad i sex olika bassänger men den indelningen har ansetts grov och svår att använda vid bedömning av den ekologiska statusen i varje bassäng. Indelningen är under revidering och vissa mindre fjärdar och vikar kommer troligtvis att brytas ut från de större bassängerna och bilda egna s.k. vattenförekomster. De synoptiska provtagningarna utgör underlag för ett reviderat basprogram för Mälaren som bättre harmoniserar med den nya indelningen i vattenförekomster. Vattenkemin i bassängerna skiljer sig åt i och med skillnader i tillrinning, avrinningsområdets beskaffenhet, vattenomsättningen och påverkan från mänskliga aktiviteter. Generellt sett är de sydöstra delarna av Mälaren mer näringsfattiga än övriga Mälaren pga. att det saknas större tillflöden hit samt att vattenomsättningen är långsam vilket möjliggör effektivare sedimentation till bottnarna. Den nordöstra delen av Mälaren utmärker sig istället genom att vara mer näringsrik (se exempel figur A). Tillrinningsområdet till detta område har den största andelen av jordbruksmark och tillrinnande vattendrag har därmed höga halter av näringsämnen. Uppsala reningsverk bidrar också till de höga kvävehalterna i denna del. I de västra delarna, exempelvis i Galten, är växtplanktonproduktionen som högst under sommarmånaderna och därmed visar de synoptiska undersökningarna betydligt högre klorofyllhalter i denna del av Mälaren (se exempel figur B). Den ordinarie provtagningen av Mälaren visar istället att klorofyllhalterna är högre under våren i den nordöstra delen, exempelvis i Skarven. Algerna från vårens blomning sedimenterar och ”tvättar” ut ytskiktet på näringsämnen vilket kan vara förklaringen till att totalfosforhalterna i augusti i nordöstra delen av Mälaren är lägre än i västra delen. Siktdjupet 2010 var mindre i de västra delarna av Mälaren, liksom tidigare år, dels på grund av den höga växtplanktonproduktionen och dels på grund av den höga vattenfärgen. Vattenfärgen i de nordöstra delarna har varierat mer mellan åren än i övriga delar av Mälaren. Absorbansen, som är ett mått på vattenfärgen, var hög 2009 (i nivå med de västra delarna) och låg 2008. Variationen i absorbans har dock inte haft någon inverkan på siktdjupet. En trolig förklaring till detta är att absorbansen vid den våglängd som mäts, inte helt och hållet speglar vattenfärgen. Spridningen i vattenkemin mellan åren är generellt sett större i de västra och nordöstra delarna av Mälaren i och med att dessa delar har den största andelen av tillrinning och att variationer i vattenföringen då får större genomslag på vattenkemin. Provpunkter som ligger nära mynningen för tillrinnande vattendrag, t. ex. Marielundsfjärden vid Råckstaåns mynning, får av samma orsak också större spridning mellan åren. Vid val av provpunkter som skall representera en viss vattenförekomst i Mälaren bör därför provpunkter som ligger nära mynnande vattendrag undvikas.

Keywords

Synoptisk undersökning; Vattenkemi; Mälaren

Published in

Rapport / Sveriges lantbruksuniversitet, Institutionen för vatten och miljö
2010, number: 2010:16
Publisher: Institutionen för vatten och miljö, Sveriges lantbruksuniversitet