Skip to main content
Report, 2011

Dagfjärilar i naturbetesmarker, kraftledningsgator, på hyggen och skogsbilvägar

Ahrné Karin, Berg Åke, Svensson Roger, Söderström Bo

Abstract

Ett förändrat och intensifierat jordbruk har bland annat lett till att naturbetesmarker och andra gräsmarksbiotoper minskat i odlingslandskapet. Detta har fått till följd att många arter knutna till öppna gräsmarker minskat, däribland fåglar, växter och dagfjärilar. Dagfjärilar svarar snabbt på förändringar både i miljön och klimatet och kan därför vara viktiga indikatorarter för miljöövervakning. I år startar en nationell övervakning av dagfjärilar med hjälp av volontärer och de senaste fem åren har dagfjärilar inventerats i ängs- och betesmarker inom den nationella inventeringen av landskapet (NILS). För att få en rättvisande bild av hur situationen ser ut för dagfjärilar i Sverige kan det vara viktigt att systematiskt inventera olika typer av miljöer, inte enbart ängs- och betesmarker eller känt artrika platser. I den här studien jämför vi artrikedom, individantal och artsammansättning av dagfjärilar (Rophalocera) och bastardsvärmare (Zyganidaea) i naturbetesmarker och tre typer av öppna biotoper i skogslandskapet; hyggen, kraftledningsgator och skogsbilvägar. Vi delar också in fjärilarna efter val av värdväxt och flygtid på säsongen för att se om det finns några skillnader mellan biotoperna vad gäller art- och individrikedom inom dessa grupper. Vi undersöker hur mängden skog och betesmark inom det omgivande landskapet påverkar dagfjärilsfaunan på de olika platserna och hur många inventeringstillfällen (3, 5 eller 7) som krävs för att få tillförlitliga data på artrikedomen på en plats. Våra resultat visar att artsammansättningen av fjärilar skiljer sig mellan biotoperna och att alla bidrar med unika arter och således kompletterar varandra. Kraftledningsgatorhade både fler fjärilsarter och individer än de övriga biotoperna och hyggen och skogsbilvägar var lika art- och individrika som betesmarkerna. Det är därför viktigt att övervaka flera typer av miljöer och även skogsbiotoper inom framtida dagfjärilsövervakning. Eftersom alla tre skogsbiotoperna hyser en stor mångfald av fjärilar kan det vara värt att anpassa skötseln av dessa miljöer för att gynna fjärilar. I kraftledningsgator och skogsbilvägar som är relativt beständiga miljöer och som redan idag sköts med ett visst intervall är detta fullt möjligt. Betydelsen av antal inventeringstillfällen beror på vilken frågeställning man har. Vill man jämföra artrikedomen i olika miljöer eller studera förändring i artrikedom mellan år kan det kanske räcka med tre besök, men vill man ha en mer heltäckande bild av artrikedomen på en plats kan det sju eller fler besök spridda över säsongen

Published in

CBM:s skriftserie
2011, number: 45
ISBN: 978-91-89232-56-3
Publisher: Centrum för biologisk mångfald (CBM)

Authors' information

Swedish University of Agricultural Sciences, Department of Ecology
Berg, Åke
Swedish University of Agricultural Sciences, Swedish Biodiversity Centre
Svensson, Roger
Swedish University of Agricultural Sciences, Swedish Biodiversity Centre
Söderström, Bo
Swedish University of Agricultural Sciences, Swedish Species Information Centre

UKÄ Subject classification

Environmental Sciences related to Agriculture and Land-use
Forest Science
Agricultural Science

URI (permanent link to this page)

https://res.slu.se/id/publ/33361