Skip to main content
Report, 2011

Förslag till vidareutveckling av bedömningsgrunder för fosfor i vattendrag

Djodjic Faruk, Wallin Mats

Abstract

Enligt Bedömningsgrunder för sjöar och vattendrag beräknas referensvärdet för totalfosfor i jordbrukspåverkade vattendrag (>10% jordbruksmark i avrinningsområdet) som ett areaviktat medelvärde av halva bakgrundshalten för jordbruksmark respektive övrig mark. Bakgrundshalten för jordbruksmark baserar sig på PLC5-beräkningarna som redovisar olika bakgrundstyphalt beroende på jordart, region, lutning och fosforhalt i marken. Ovan nämnda metodik har vidareutvecklats för att bli mer tillämpbar och användarvänlig. Denna vidareutveckling omfattar: Att ersätta lutnings- och mark-P klasser med diskreta värden för lutning respektive P-halt i jordbruksmark med hjälp av regressionsekvationer. Detta innebär högre upplösning i skalan samt rimligare värden i många av landets 22 läckageregioner. Att ersätta P-halten i matjorden med P-halten i alven (40-60 cm) vid beräkning av bakgrundshalt för P från jordbruksmark. Eftersom det antas att ingen fosforanriktning från gödsling sker under 40 cm så ger detta ett rimligare värde på bakgrundshalten i jordbruksmark. Ett PC-baserat verktyg har tagits fram där man via kartgränssnitt steg för steg kan välja utlakningsregion, jordart, lutning och bakgrundshalt för P i marken för att automatiskt få beräkning av bakgrundshalt för fosforläckage från jordbruksmark. Den halveringsfaktor som idag ingår i ekvationen för beräkning av referensvärdet för fosfor för vattendrag bör utredas närmare och ersättas med rimligare metodik. Halveringsfaktorn innebär att referensvärdet för områden med jordbruksmark i vissa fall blir lägre en motsvarande referensvärde beräknat med modellen för skogslandskapet vilket inte är rimligt. Halveringsfaktorn är tänkt att kompensera för den fosforretention som sker från rotzon/fältkant till vattendrag och sjöar. Men en närmare utredning bör se över om denna faktor överhuvudtaget behövs för mindre vattendrag uppströms sjöar samt om retentionen kan tas fram via källfördelningsmodellering eller skattas med enklare metodik. För att kunna sätta ett rimligt referensvärde för jordbrukspåverkade sjöar behöver nuvarande metodik i Bedömningsgrunderna ses över. Om man med ovan nämnd metodik för vattendrag kan beräkna ett referensvärde för fosfor i vattendrag så kan man också beräkna bakgrundsbelastningen på sjöar. Det behövs således en metodik att skatta fosforretentionen i sjöar för att kunna beräkna ett sjöspecifikt referensvärde för fosfor.

Keywords

Bedömningsgrunder; fosfor; vattendrag; jordbruksmark

Published in

Rapport / Sveriges lantbruksuniversitet, Institutionen för vatten och miljö
2011, number: 2011:6
Publisher: Institutionen för vatten och miljö, Sveriges lantbruksuniversitet

Authors' information

Swedish University of Agricultural Sciences, Department of Aquatic Sciences and Assessment
Wallin, Mats
Swedish University of Agricultural Sciences, Department of Aquatic Sciences and Assessment

Associated SLU-program

Eutrophication

UKÄ Subject classification

Fish and Aquacultural Science
Environmental Sciences related to Agriculture and Land-use

URI (permanent link to this page)

https://res.slu.se/id/publ/33498