Skip to main content
SLU publication database (SLUpub)

Report2011Open access

Sporprojektet : vad har mjölkgårdar utan problem som mjölkgårdar med problem inte har?

Arnesson Annika, Nadeau Elisabet, Bengtsson Anders

Abstract

Vid ett arbetsseminarium inom Agroväst mjölkprogram på SLU i Skara 2006 blev en av de prioriterade frågeställningarna att kartlägga sporförekomst i olika jordar, fodermedel, strömedel och gödsel, hitta åtgärder för att bryta sporkedjan på gården, samt att ta fram ett rådgivningsmaterial till mjölkproducenter. Sporer i mjölken överlever pastöriseringen och kan övergå i klostridiebakterier, som bidrar till feljästa ostar när de producerar vätgas, vilket ger problem för mejerierna. Mjölk som innehåller för mycket sporer medför därför prisavdrag, vilket är ekonomiskt kännbart för lantbrukarna. Syftet med studien var att i ett enkelt informationsmaterial kunna visa på praktiska åtgärder för att minska sporproblematiken på gården och syftet skulle nås genom att följa upp mjölkgårdar med och utan sporproblem. Projektet startade i samband med stallgödselspridningen i april 2007 och pågick under två år. Studien omfattade 23 gårdar inom Falköpings (15) och Gäsene (8) mejeriföreningar i Västra Götalands län, där hälften av gårdarna inte hade haft några förhöjda sporhalter medan hälften av gårdarna hade haft sporproblem 65 % av tiden under de senaste 16 månaderna före försöksstart med prisavdrag som följd. Provtagning gjordes i stallgödsel, jord, stående gröda, grönmassa vid varje skörd före ensilering och på ensilage vid uttag och vid utfodring, i strömedel och gödsel från korna såväl höst som vår under stallperioderna för analys av klostridiesporer. Mjölken analyserades för sporinnehåll av mejerierna två gånger per månad. Under första året genomfördes en enkät för att få ett bra underlag för studien och för att kunna bedriva rådgivning till gårdarna med sporproblem. Hygien och renlighet från fält till mjölktank noterades. Lägesrapporter skickades individuellt ut till lantbrukarna i projektet och rådgivningsbroschyrer skickades med jämna mellanrum under projektets gång ut till samtliga leverantörer inom de båda mejeriföreningarna. Sporproblematiken är en hygienfråga både vad gäller foder och kor. Antalet prov med förhöjda sporhalter, från fält till mjölktank, ökade ju längre fram i produktionskedjan man kom. Sporhalten i jorden påverkades inte av mängden stallgödsel som spridits på vallen och det förkom inga förhöjda sporhalter i stående gröda, vare sig i vall eller i helsäd. Endast några få grönmasseprov hade förhöjda sporhalter. Problemen började emellertid under ensileringen. Resultaten från de hygieniska analyserna tyder på att en noggrann ensileringsteknik alltid är mycket viktigt för en lyckad ensilering, även vid användning av tillsatsmedel. Det är också viktigt att använda rätt dosering av tillsatsmedlen. Alla gårdar med plansilo använde tillsatsmedel, om än i otillräcklig mängd på några gårdar. Eftersom man på en stor andel av gårdarna, både de med och utan sporproblem hade kraftigt förhöjda sporhalter i kanterna på silorna är detta ett tecken på att packning och täckning varit otillräcklig i kanterna. Det var förhöjd sporhalt i en fjärdedel av rundbalsproverna under 2007-2008, men endast ett prov (4 %) från en helsädesbal hade förhöjd sporhalt under 2008-2009. Endast en femtedel av de gårdar som hade rundbalshantering använde tillsatsmedel. De förbättrade sin ensilering från år 1 till år 2, troligtvis beroende på en snabbare och bättre förtorkning, då ts-halten i vallensilaget var tio procentenheter högre år 2. Förmodligen bidrog detta till att även proverna från det utfodrade ensilaget/fullfodret/blandfodret på foderbordet hade lägre sporhalt år 2 än år 1. Ts-halt, teknik vid skörd, användning av tillsatsmedel och lagringssystem påverkar ensilagets innehåll av fermentationsprodukter. Låg ts-halt i ensilage gynnar mikrobiologisk aktivitet och proteinnedbrytning. Proteinnedbrytning till ammoniak motverkas bäst genom förtorkning. För att få en snabb och jämn förtorkning av grönmassan kan man använda sig av bredspridning, vilket testades på två av gårdarna i projektet år 2. Detta förkortade förtorkningstiden väsentligt, speciellt i andra skörd och vid högt baljväxtinnehåll. Strömedlen var inte någon bidragande orsak till sporförekomsten i mjölken. Ju mer nedsmutsade korna var med gödsel ju högre sporhalt var det i tankmjölken. Åtgärder som minskar risken för sporer i mjölken genomfördes på flera av gårdarna mellan år 1 och 2. Exempel som kan nämnas var: Användning av ensileringsmedel, speciellt viktigt till den blöta tredjeskörden. Noggrannare ensilering med plast utmed sidorna i plansilon och bättre täckning. Införskaffande av blockuttagare och därmed en jämnare uttagsyta i plansilon. Fler lager plast runt balarna vid rundbalsensilering. Noggrannare rengöring av foderbord. Klippning av korna direkt efter installning. Slutsatsen från studien är att problemet med sporer börjar vid ensileringen och förekommer både på gårdar med och utan sporproblem, men går att bemästra med god hygien hela vägen från fält till mjölktank

Published in

Rapport (Sveriges lantbruksuniversitet, Institutionen för husdjurens miljö och hälsa)
2011, number: 31
Publisher: Institutionen för husdjurens miljö och hälsa, Sveriges lantbruksuniversitet