Skip to main content
SLU publication database (SLUpub)

Report2010

Djurvälfärd och lönsamhet - var står vi idag?

Hoffmann, Ruben; Höjgård, Sören; Rabinowicz, Ewa; Andersson, Hans

Abstract

Även om djurs välbefinnande länge har debatterats i många länder är frågor som rör djurvälfärd högaktuella. EU har de senaste åren beslutat om flera nya minimiregler och i Sverige pågår för tillfället en översyn av lagstiftningen. I konsumentundersökningar framgår det att en majoritet av medborgare i såväl Sverige som inom övriga EU anser att djurvälfärd är en viktig fråga och att bättre information och ytterligare insatser på detta område önskas. Mot bakgrund av det stora intresset för djurvälfärd är syftet med denna rapport att undersöka hur skillnader i lagstiftade minimiregler vad gäller ur djurvälfärds-synpunkt viktiga aspekter påverkar lönsamheten för svenska animalieproducenter jämfört med producenter i några andra länder. Studien fokuserar således på vissa av de aspekter av djurvälfärd som regleras i lagstiftning och är inte avsedd att ge någon fullständig bild av alla merkostnader som svenska regleringar kan ge upphov till jämfört med situationen för konkurrerande import. För att undersöka detta måste följande frågor adresseras: • Hur definieras och operationaliseras djurvälfärd? Det föreligger i dagsläget inte konsensus vare sig angående en generellt accepterad definition av djurväl-färd eller rörande hur olika välfärdsaspekter ska vägas mot varandra. I denna rapport har vi i möjligaste mån utgått från riskbedömningar som kan relateras till de så kallade ”fem friheterna” och som bland annat används av EFSA för att bedöma riskerna för nedsatt djurvälfärd i en viss population. Sådana risk-bedömningar möjliggör en jämförelse mellan inhysningssystem som ur policysynpunkt kan vara av intresse och tydliggör de avvägningar som måste göras mellan olika djurvälfärdsaspekter. Det resulterar inte i något enskilt aggregerat mått men kan lyfta fram de fördelar och nackdelar som olika inhysningssystem vanligtvis har. • Vilka skillnader i lagstiftade minimiregler föreligger mellan Sverige och omvärlden vad gäller ur djurvälfärdssynpunkt viktiga aspekter? Snarare än att försöka kartlägga alla existerande skillnader i lagstiftning har vår utgångspunkt varit de ur djurvälfärdssynpunkt viktigaste lagstiftade minimikrav som lyfts fram i WelfareQuality® – projektet. Sverige har vad gäller centrala djurvälfärdsaspekter i flera fall striktare minimikrav än vad som gäller enligt EU:s minimilagstiftning. Som exempel kan för värphöns nämnas det svenska förbudet mot oinredda burar (från 2012 även enligt EU:s minimilagstiftning) och förbudet mot näbbtrimmning, för slaktkycklingar och svin finns i Sverige krav på större yta och för nötkreatur en specifik lagstiftning vilket (förutom för kalv) inte finns inom EU. • Hur påverkas de fysiska produktionsresultaten av dessa skillnader i lagstiftade minimikrav? Striktare djurskyddslagstiftning kan indirekt påverka produktionskostnaderna positivt eller negativt via förändringar i dödlighet, foderförbrukning, foderomvandling etc. Som exempel kan nämnas att flera av de svenska minimikraven som rör produktionen av slaktsvin och mjölkkor kan förväntas ha en positiv inverkan medan förbudet mot oinredda burar för värphöns inte tydligt påverkar de fysiska produktionsresultaten. • Vilka skillnader i produktionskostnader föreligger mellan svenska och utländska animalieproducenter och i vilken utsträckning kan dessa skillnader hänföras till lagstiftade minimikrav vad gäller ur djurvälfärdssynpunkt viktiga aspekter? Striktare djurskyddslagstiftning kan påverka produktionskostnaderna positivt eller negativt både direkt via förändrade insatsbehov (kapital, arbete, strömedel etc.) och indirekt via förändringar i fysiska produktionsresultat. Svenska animalieproducenter har i många fall högre kostnader än konkurrerande producenter inom EU, men detta kan endast delvis förklaras av ur djurvälfärdssynpunkt viktiga skillnader i lagstiftade minimiregler. • Hur påverkas lönsamheten för svenska animalieproducenter av ur djurvälfärdssynpunkt viktiga skillnader i djurskyddslagstiftning mellan Sverige och omvärlden? I de fall lagstiftningen inte i sig medför en ökad produktivitet behöver producenterna få täckning för sina merkostnader. Svårigheten med att bedöma djurvälfärd och livsmedelskedjans struktur gör det dock svårt att kommunicera djurvälfärdsaspekter till konsument. Eftersom lagstiftningen omfattar all inhemsk produktion är det, även om en stor andel av konsumenterna är villiga att betala ett avsevärt merpris, svårt att erhålla en hög premie för de djurvälfärdsaspekter som regleras. En avvägning mellan marknadsandelar och det merpris som kan erhållas måste alltid göras. Med en betydande marknadsandel krävs för en hög premie produktdifferentiering frikopplad från lagstiftningen. Eftersom svensk produktion konkurrerar med importerade varor som inte behöver följa svenska regler riskerar striktare nationella minimikrav att få motsatt. Det är därför viktigt att arbetet med att förbättra djurskyddet bedrivs internationellt

Keywords

djurvälfärd; lönsamhet

Published in

Rapport / AgriFood Economics Centre
2010, number: 2010:4
Publisher: Agrifood Economics Centre