Skip to main content
SLU publication database (SLUpub)

Report2011Open access

Vårdplan för Göholms park och trädgård

Persson, Boel; Jakobsson, Anna

Abstract

Göholm ligger på Göhalvön i Blekinge, några kilometer sydost om Ronneby. Större delen av egendomen ingår sedan år 2008 i Naturreservatet Gö, som förvaltas av länsstyrelsen. Egendomen ägs av Stiftelsen Stina Werners Fond, och de delar av Göholm som inte ligger i naturreservatet förvaltas av Stiftelsen Skogssällskapet respektive Johan Pukes släktförening. I Vårdplan för Göholms park och trädgård behandlas Göholms gårdsmiljö, och i huvudsak områden som ligger utanför naturreservatet. Vårdplanens huvudsyfte är att utgöra ett kunskapsunderlag och en bevarandestrategi för Göholms park och trädgårds långsiktiga bevarande och utveckling. Vårdplanen har tagits fram enligt ett arbetssätt som utarbetats vid Område Landskapsarkitektur, SLU Alnarp. Metoden ingår i forskningsarbete kring bevarande av historiska trädgårdsanläggningar. Vårdplanen innehåller en historisk beskrivning och en dokumentation av dagens anläggning,som utförts genom bland annat arkivarbete, litteraturstudier, historiska landskapsanalyser,återfotografering, intervjuer och en övergripande fältinventering. Med utgångspunkt från dokumentationen analyseras anläggningens värden och därefter formuleras riktlinjer, målsättningar och åtgärdsförslag, såväl övergripande för hela anläggningen som mer detaljerade för enskilda delområden. I en ”akutlista” beskrivs vilka åtgärder som bör prioriteras i nuläget. Parken och trädgården vid Göholm anlades till stora delar under 1920-talet, efter ett förslag från den Stockholmsbaserade firman Jansson & Hallström år 1919. Förslaget togs fram på uppdrag av den nyblivne ägaren August Werner från Göteborg och hans hustru Sonja. Av stor betydelse för gårdens utveckling var också perioden omkring år 1800 då generalamiral Johan Puke och hans hustru Christiana ägde gården. I anläggningen finns spår från denna period, bland annat i mangårdsbyggnaden som uppfördes år 1799. Personer som på olika sätt påverkat anläggningen, utöver Johan Puke och August Werner, är Johan Ludvig Kruse, distriktsläkare som under en period var verksam vid Ronneby brunn, och hans son Ludvig Magnus Kruse som var en förgrundsgestalt inom Hushållningssällskapet i Blekinge under 1800-talets andra hälft. Stina Werner tog över ansvaret för Göholm och lantbruket efter faderns död år 1944. Hon placerade före sin egen bortgång, år 2003, egendomen i Stiftelsen Stina Werners fond, vars ändamål är att främja vetenskaplig forskning och utbildning inom skogsbruk, jordbruk samt naturvård. Idag utgör egendomen, inklusive gårdsmiljön, undervisningsmiljö för två gymnasieskolor; Naturbruksgymnasiet i Bräkne-Hoby och Sjöarps gymnasiesärskola. Flera forskningsprojekt vid SLU Alnarp bedrivs med Göholm som utgångspunkt och med finansiering från Stiftelsen Stina Werners fond. Bland de centrala områdena i Göholms park- och trädgårdsanläggning kan nämnas Pergolan och Bersån väster om mangårdsbyggnaden, Förgården med dess hippodromformade gräsyta norr om mangårdsbyggnaden samt ytan söder om byggnaden, här kallad Idegransrektangeln, vilkenkantas av idegranshäckar. Dessa områden anlades i enlighet med Jansson & Hallströms förslag från år 1919 och de stora dragen i utformningen är fortfarande tydliga, även om huvuddelen av växtligheten i form av exempelvis rosor och klippta häckar, buxbomsklot och -kuber tagits bort. Jansson & Hallströms förslag för trädgården vid Göholm fångade upp flera karaktärsskapande element i det trädgårdsformspråk med starka influenser från Englands Arts- and Craftsrörelse som var modernt i Sverige under 1910- och 1920-talen. Sannolikt influerades de även av tyska stilideal. Med utgångspunkt från husets form och placering föreslog Jansson & Hallström en anläggning med flera separata och symmetriska trädgårdsrum, ombonade och strikt avgränsade från omgivningen på samma gång som de hade tydliga kopplingar till det omgivande landskapet genom utsikter och siktlinjer. På Göholm finns en tradition av att vårda och bevara ekar och andra ädellövträd, och eken är ett karaktärsträd för egendomen Göholm som helhet. I gårdmiljön växer flera pampiga bredkroniga ekar. Stenmurarna från 1800-talets mitt respektive 1920-talet är andra utmärkande inslag. Centralt för upplevelsen av anläggningen idag är också Inkörsporten, uppförd på 1920-talet, och allén från norr, med anor från 1700-talet, som leder fram till gården. I beteshagen ”Stenhagen” söder om mangårdsbyggnaden utvidgades parkanläggningen på 1920-talet genom en promenadslinga som kom att användas för såväl promenader som ridning fram till omkring år 1970. Johan Pukes gravkapell från år 1817, som ligger ett litet stycke från själva gårdsmiljön, används än idag som gravplats för Pukes ättlingar. Göholms park- och trädgårdsanläggning har under den tidperiod som vi har god kännedom om,det vill säga från sent 1700-tal fram till idag, huvudsakligen följt modet inom trädgårdskonsten på det sätt som var vanligt vid mindre herrgårdar. Den äldre anläggningen med raka gångar och kvarter omformades under slutet av 1800-talet och gavs mer organiska former än den tidigare haft.Vid större gårdar var det vanligt att placera en helt ny anläggning vid sidan om den gamla under 1700-talet, men så gjordes inte på Göholm. En särskilt utmärkande inslag i Göholms anläggning är emellertid Nyttoträdgården, som vid 1800-talets mitt hade ett stjärnmönster som är ovanligt för just nyttoträdgårdar. I vårdplanens värdeanalys framgår hur en park- och trädgårdsanläggnings värden kan sammanfalla; det som har ett historiskt och kulturhistoriskt värde är inte sällan värdefullt även ur arkitektonisk och konstnärlig synvinkel samtidigt som det kan ha ett högt naturvärde. Tydliga exempel på detta i Göholms gårdsmiljö är de stora gamla lövträden, stenmurarna, samt allén från slutet av 1700-talet,som inkorporerats i 1920-talsanläggningen. Alla dessa exempel har historiska värden såväl som konstnärliga värden och naturvärden. Göholms gårdsmiljö utgör ett koncentrat av det som kännetecknar hela egendomen Göholm; de mäktiga ädellövträden, betesmarkerna, närheten till havet, stenmurarna och berget som går i dagen,men här finns alltså även tydliga spår efter 1920-talets trädgårdsanläggning i Arts- and Craftsanda med symmetriska trädgårdsrum. Denna kombination och spänningen karaktärerna emellan, liksom den variation i landskapet och gårdsmiljön som kombinationen skapar, utgör ett av park- och trädgårdsanläggningens stora värden som helhet. Vårdplanens områden och delområden bör i princip prioriteras ”inifrån och ut” när det gäller bevarande-, vård- och skötselinsatser. Detta innebär att entréområdena och de områden som ligger närmast huset; Förgården, Pergolan och Bersån samt Idegransrektangeln, bör ha högst prioritet. Det viktigaste åtgärdsförslaget är att en detaljerad skötselplan för Göholms park och trädgård ska tas fram. I en sådan kommer målsättningarna att omsättas i konkreta skötselåtgärder som gör att både enskilda värdefulla parkbyggnadselement som allén, pergolan och ekarna, och anläggningens variation som helhet, kan tas tillvara.; -- Göholm is an estate in Blekinge, a few kilometers southeast of Ronneby. The main part of the estate consists of the nature reserve Gö which is administered by the County Administrative Board of Blekinge. The estate is owned by the foundation ”Stina Werners fond”, and the parts of the estate which are outside the nature reserve are administered by Stiftelsen Skogssällskapet and Johan Pukes släktförening. The conservation plan for Göholm’s park and garden, Vårdplan för Göholms park och trädgård, deals mainly with areas close to the main building. The main purpose of the conservation plan is to form a strategy for the long-term conservation and development of the park and gardens at Göholm. The conservation plan contains a documentation of the history of Göholm’s park and garden, and also a documentation of the park and garden today. This part of the conservation plan has been carried out through archive studies and literature studies, interviews and an inventory of trees, bushes, perennials and bulbs, carried out throughout a whole growing season (march-oct). With the documentation as a starting-point the values have been analyzed and described and thereafter guidelines, aims and action proposals have been formulated. An important period in the history of Göholm was the late 1700s and early 1800s when majorgeneral Johan Puke owned the estate. Today’s visitors see the park and garden of Göholm as it was laid out during the 1920s, following a plan made by Jansson & Hallström in 1919. At that time the owner was August Werner, a wholesale retailer from Gothenburg. The firm Jansson & Hallström from Stockholm was one of the leading garden architect firms of its time, but the firm has not yet been documented, and few people know anything about them. They seem to have been influenced both by England and the Arts- and Crafts movement and by German ideals of style. Their proposal for Göholm from 1919 is an example of an up-to-date Swedish garden plan from around 1920. Around the main building several symmetrical garden rooms were laid out, with topiaries, lots of roses and a pergola. These “rooms” were well-groomed and well marked off from the surroundings at the same time as there were vistas towards the surrounding landscape. The way the park and garden of Göholm has changed since the late 1700s is rather typical of small Swedish manors. What protrudes, apart from the garden of the 1920s, is the orchard which is no longer there but which was shaped like a star during the 1800s, an uncommon pattern for a Swedish orchard. Orchards were commonly divided into squares. The park and garden of Göholm is a concentrate of the features that form and characterize the estate Göholm; the majestic broadleaved deciduous trees, the pastureland, the presence of the Baltic sea and the stone walls, but also the imprint of the garden of the 1920s with symmetrical garden rooms. The combination of all these charachters is one of the great values of Göholm as a whole. The most important action proposal of the conservation plan is that a detailed management plan should be written for the park and garden. In a management plan the guidelines and aims will be transformed into hands-on management proposals which will be useful for the every-day handling of Göholm’s park and garden

Keywords

vårdplan; trädgårdshistoria; Blekinge; Göhalvön; Jansson & Hallström; Florens-deklarationen; Puke; Werner

Published in

Landskap, trädgård, jordbruk : rapportserie
2011, number: 2011:14
ISBN: 978-91-86373-65-8
Publisher: Område Landskapsarkitektur, Sveriges Lantbruksuniversitet