Abstract

Införandet av EG:s ramdirektiv för vatten som trädde i kraft år 2000 innebar att vattenskyddsområden (VSO) för dricksvatten skall inrättas. Inom dessa områden behöver lantbrukare söka tillstånd för användning av bekämpningsmedel och myndigheterna har rätt att reglera användningen genom bestämmelser för att skydda vattentäkter från förorening. Det kan handla om totalt förbud mot användning av bekämpningsmedel inom delar av VSO, att förbjuda vissa substanser, att sänka doserna och/eller att särskilda skyddsåtgärder måste vidtas av lantbrukarna. Målsättningen med detta projekt var att med hjälp av tre fallstudier på gårdar inom VSO i olika delar av landet finna lösningar på hur användningen av kemiska växtskyddsmedel kan ske samtidigt som man beaktar kraven i vattendirektivet. Projektet utfördes i nära samarbete med lantbruket och olika myndigheter och finansierades av MISTRA och Stiftelsen Lantbruksforskning. Tre fallstudiegårdar valdes ut med ambitionen att täcka in olika typer av växtodling, växtskydd, jordar och klimat, i) Trelleborgsgården med en typisk skånsk växtodling, moränlättlera, grundvattentäkt, ii) Halmstadgården med potatisodling på lätt jord, grundvattentäkt, iii) Örebrogården med spannmålsdominerad växtodling på lerjord samt potatis på mulljord, ytvattentäkt. Till varje fallstudie knöts en dialoggrupp bestående av representanter för olika intressen i frågan. Dialoggruppen skulle vara det nav kring vilket vårt övriga projektarbete kretsade, frågeformulering, probleminventering samt diskussion om åtgärder för att minska riskerna med användning av bekämpningsmedel inom VSO. Arbetet genomfördes i olika steg med sammanlagt tre dialoggruppsmöten i varje fallstudie. I ett första steg analyserades läget vad gäller användning av bekämpningsmedel på gården/i området samt riskbilden för läckage till vattentäkten där förutsättningarna i området beaktades såsom jordarter och klimat. Som bas för riskanalysen användes bland annat Naturvårdsverkets allmänna råd för skyddsbestämmelser samt en till råden knuten lista, upprättad av Kemikalieinspektionen, som anger ämnen med hög rörlighet i mark. I de allmänna råden finns ett beslutsschema att användas vid myndigheternas tillståndsgivning inom VSO där hänsyn ska tas till markegenskaper, bekämpningsmedlens lättrörlighet och växtodlingens kemikalieintensitet. Vår analys visade att riskerna i huvudsak var förknippade med användningen av ogräsmedel. Förslag togs fram av projektgruppen i samarbete med dialoggrupperna till en förändrad användning av kemiska ogräsmedel. Dessa förändrade växtskyddsstrategier utvärderades och jämfördes med nuläget avseende läckagerisk, ekonomiskt resultat, energianvändning och utsläpp av klimatpåverkande gaser. Alternativen omfattade dels byte till mindre läckagebenägna kemiska substanser och dels mekanisk ogräskontroll. Läckagerisken utvärderades med ett gårdsbaserat simuleringsverktyg, MACRO-GV, som beräknar läckage av bekämpningsmedel genom markprofilen ner till 1 m’s djup. Generellt visade alternativen med mindre lättrörliga preparat också en lägre läckagerisk i våra simuleringar. Undantag fanns dock, både att lättrörliga ämnen inte visade läckage och att ej rörliga ämnen visade läckage. Orsaken var framförallt att jordart och mullhalt hade en mycket stor betydelse för det simulerade läckaget. På mulljorden i Örebroområdet var läckagerisken lika med noll, även för de lättrörliga ogräsmedlen. Vidare uppskattades riskerna vara större på jordarna med högre lerhalt än på Halmstadsgårdens mojord. Detta resultat stämmer inte överrens med rekommendationerna i Naturvårdsverkets allmänna råd där de lätta grovtexturerade jordarna anges som mest läckagebenägna. Orsaken till lerjordarnas högre läckage i simuleringarna är dessa jordars sprickbildning som kan medföra en snabb nedtransport av vatten och bekämpningsmedel genom markprofilen. För Trelleborgsgården gjordes en utvidgad analys av olika bekämpningsstrategier mot ogräs i höstraps och för Halmstadgården bekämpningsalternativ i potatis. För Örebrogården analyserades ogrässtrategier för en sexårig växtföljd dominerad av höstvete. Analysen av bekämpning i höstraps visade på goda möjligheter att reducera användningen av kemiska ogräsmedel och istället reglera ogräsen med radhackning, samtidigt som ekonomin och andra miljöeffekter påverkades i liten utsträckning. Även i potatis visade ett mekaniskt alternativ med en så kallad ’turbokupare’ bra resultat. En viktig synpunkt är dock att odlingssäkerheten kan sjunka vid mekanisk ogräsbekämpning på grund av ökad väderkänslighet. Mekaniska metoder har också generellt sämre effekt vid riklig förekomst av ogräs. Bedömningen gjordes till exempel att mekanisk ogräsreglering i potatis på mulljord, såsom på Örebrogården, skulle vara mycket problematisk. För spannmålsväxtföljden på Örebrogården, där reducerad jordbearbetning tillämpades i nuläget, analyserades ett alternativ med en begränsad kemisk ogräsbekämpning i kombination med ogräsharvning och intensivare jordbearbetning. Detta medförde en betydande riskminskning vad gäller läckage av bekämpningsmedel. Samtidigt försämrades det ekonomiska resultatet och även utsläppen av växthusgaser ökade, både på grund av en högre dieselförbrukning och av att vi uppskattade en lägre skörd i det mekanisk-kemiska alternativet. Vi identifierade vissa speciellt problematiska växtskyddsfrågor där vi bedömde det svårt att finna alternativ till läckagebenägna bekämpningsmedel. Det gällde främst ogräsbekämpningen i sockerbetor och även bekämpning av åkertistel i olika grödor. Vi gjorde också bedömningen att det skulle krävas relativt stora förändringar vad gäller produktionsinriktning/grödfördelning på dagens växtodlingsgårdar för att möjliggöra en betydande reduktion av användningen och ett lägre beroende av bekämpningsmedel, trots att det finns konkurrenskraftiga icke-kemiska alternativ i vissa grödor. I dialoggrupperna fördes en diskussion under hela projektets gång kring användbarheten av Naturvårdsverkets allmänna råd som beslutsunderlag för tillståndsgivning inom VSO. Vi har dragit slutsatsen att råden tillsammans med listan över rörliga ämnen inte räcker för att rätt bedöma riskerna för läckage av bekämpningsmedel inom ett VSO. Bland annat kan råden gällande läckagebenägna jordarter ifrågasättas. Samordnade simuleringar med MACRO inom ett VSO skulle kunna användas som en del i ett större beslutsunderlag vid tillståndsprövningen om användning av bekämpningsmedel. Det ska noteras att projektet enbart fokuserade på risken för bekämpningsmedelsläckage till dricksvatten. Övriga effekter av bekämpningsmedel, som ekologiska effekter och ytvattenpåverkan har inte ingått i projektet även om dessa faktorer är mycket viktiga för att bedöma riskerna med bekämpningsmedelsanvändning generellt

Published in

SIK-rapport
2009, number: 781
ISBN: 978-91-7290-274-9
Publisher: Institutet för livsmedel och bioteknik

SLU Authors

• Wivstad, Maria

  • Department of Crop Production Ecology, Swedish University of Agricultural Sciences
    

UKÄ Subject classification

Fish and Aquacultural Science
Agricultural Science
Environmental Sciences related to Agriculture and Land-use


Permanent link to this page (URI)

https://res.slu.se/id/publ/34343