Skip to main content
SLU publication database (SLUpub)

Report2011

Vem äger våra fiskevatten? : En studie av fastigheter med fiskerätt

Paulrud, Anton; Waldo, Staffan; Laitila, Thomas; Olofsson, Jens; Ilves, Maiki

Abstract

Förvaltningen av majoriteten av svenska inlandsvatten – men även till viss del kustvatten – är idag till vissa delar delegerad från staten till fastighetsägare med fiskerätt. Statens ansvar för förvaltningen är som störst i havet och i de fem stora sjöarna och fiskerättsägarnas som störst i sötvattensområdetuppströms först liggande vandringshinder från havet eller från de fem stora sjöarna. Samtidigt som kunskapen om fiskerättsägarna är mycket bristfällig finns politiska intentioner att utveckla aktiviteter med inlandsfisket som bas. Ett exempel är det fisketuristiska företagandet som är en viktig landsbygdsnäring med potential att växa utan att för den skull behöva äventyra den biologiska hållbarheten. I denna utveckling är fiskerättsägarna centrala. Idag finns inte något register över fastigheter med fiskerätt. Kunskap om vilka fastigheter som har fiskerätt är i den mån den är känd, t.ex. inom bildade fiskevårdsområden eller skiftade vattenområden, spridd på olika intressenter. Myndigheterna har därför inte kunskap om vilka fastigheter som har förvaltningsansvaret i stora delar av våra vatten. Föreliggande rapport baseras på en enkätundersökning med syfte att skatta antalet fastigheter med fiskerätt i enskilt vatten i Sverige 2008. Rätt att fiska i enskilt vatten är en dispositionsrätt hänförd till fastigheter och förutsätter inte att någon del av vattnet är lokaliserat inom fastighetens geografiska gränser. Å andra sidan kan det finnas fastigheter som saknar fiskerätt trots att det inom fastighetens gränser finns del av t.ex. en sjö. I denna rapport redovisas resultaten från en enkät som skickats till fastigheter för att uppskatta hur många fastigheter som har fiskerätt, ge vidare information om fiskerätterna och ge en bild av hur fastighetsägarna ser på sitt ägande. Sammanlagt skickades enkäten ut till 5 965 fastigheter. Av dessa besvarades 53 procent och för drygt 20 procent av dessa fastigheter uppgavs att fiskerätt var kopplad till fastigheten. Totalt skattades antalet fastigheter med fiskerätt till cirka 405 000, vilket motsvarar cirka 14 procent av det totala antalet fastigheter i Sverige. Den genom4 snittliga storleken på fiskerätten var cirka 70 hektar i havet, 11 hektar i de stora sjöarna (Vänern, Vättern, Mälaren, Hjälmaren och Storsjön), och 80 hektar i mindre sjöar. För rinnande vatten var genomsnittet 188 meter för laxbärande vatten och 540 meter för andra vatten. Endast 25 procent av de tillfrågade ägarna till fastigheter med fiskerätt har någon egentlig målsättning med ägandet av fiskerätten. De två vanligast förekommande svaren är att äga ett eget fiskevatten för hushållets fiske och förvalta resursen för kommande generationer (t ex. bevara biologisk mångfald och ostörda fiskevatten). De tillfrågade ägarna till cirka 40 procent av de privata fastigheterna med fiskerätt använde fiskerätten till att bedriva eget fiske. Totalt under 2008 bedrevs över 2 miljoner fiskedagar, vilket genererade totala fångster på 2 700 ton (behållen fångst). Större delen av fisket bedrevs med handredskap, men ca 800 000 fiskedagar var med mängdfångande redskap inklusive kräftburar. För att samordna fiskets bedrivande med fiskevården och främja fiskerättsinnehavarnas gemensamma intressen och öka allmänhetens tillgång till fiskevatten finns möjligheten att bilda fiskevårdsområden enligt lag om fiskevårdsområden. Bildandet kan ske med stöd av statliga bidrag. Det finns idag cirka 2 000 fiskevårdsområden, och i undersökningen skattas antalet fastigheter som ingår i dessa till cirka 82 000. De flesta av dessa var redan anslutna till fiskevårdsområdet när nuvarande ägare förvärvade fastigheten. För de som aktivt anslutit sitt vatten angavs framför allt att tillgängliggöra fisket och att effektivisera fiskevården som anledning. Andelen som angett dessa alternativ är emellertid små, 6,3 respektive 7,1 procent. Av de som är anslutna är 52 procent nöjda med dagens förvaltning av sin fiskerätt medan 31 procent svarat vet ej. 17 procent har svarat att de är missnöjda eller endast delvis nöjda. Drygt en procent av fastigheterna hyr ut fiskerätt i egen regi, och 20 procent genom ett fiskevårdsområde. Intäkterna från fisket är försumbara, så fastigheterna har idag inte någon omfattande ekonomisk aktivitet som bygger på fiskeresursen. Generellt sett ser emellertid en stor andel av de tillfrågade ägarna med fiskerätt fisket som en resurs som de ska få ersättning för om andra nyttjar den, och cirka 60 procent är positiva till en generell utveckling av fritidsfiskebaserat företagande, även om enkätfrågan inte enbart syftade på fisket på den egna fiskerätten

Published in

Rapport / AgriFood Economics Centre
2011, number: 2011:3
Publisher: AgriFood Economics Centre