Abstract

Skogssektorns värdeskapande har en grund i flera former av betalningsvilja. Till en del bygger värdeskapandet på teknisk utveckling och affärsutveckling för att förbättra det materiella utbytet. Det finns också marknadspotential i att profilera känslan av trä som ett varmt och hemtrevligt natur¬material. Det är dessutom angeläget att samspela med intressena för hållbart skogsbruk, förnybar resurs¬¬produktion och det sociala ansvarstagandets betydelse för den lokala samhällsutvecklingen. För att få bra betalt är det vikigt att synliggöra sin medverkan och visa upp det totala värdet av de resultat man frambringar. Det är angeläget att förbättra medvetenheten om de lövträ¬baserade verksamheternas kopplingar till flera olika former av skogsrelaterade samhällsvärden. Projektets syfte är att förbättra förståelsen kring hur svenska aktörer kan skapa mer lönsamma och samtidigt långsiktigt hållbara lövträbaserade affärsverksamheter. Ambitionen är att bygga en tydligare gemensam kunskapsgrund inom näringen. Ett problem för profileringen av svenskt trä som förnyelsebart material är att det finns en upplevd intressekonflikt mellan naturskyddsintressen och de skogsbaserade produktionsintressena. Publiciteten kring de negativa argumenten riskerar att ge intryck av att det inte är hållbart att använda trä. Det är önskvärt att skapa en bredare svensk kraft¬samling kring att profilera trä från hållbart skogsbruk som ett miljöanpassat material och satsa på en mer värdeskapande användning av trä. Under projektet har det vuxit fram två olika former av affärs- och utvecklingssamarbete. Södra satsar på att bygga upp en komplett leverantörs¬kedja från skogen fram till slutkund. Vanhälls såg satsar i högre grad på teknisk utveckling och informell samverkan med projektets övriga aktörer. Företagens ekonomiska omsättning växer nu snabbare än virkesvolymen, vilket indikerar att det är angeläget att satsa på vidareutveckling av de pågående utvecklingsprocesserna. Det samtidiga arbetet med affärs- och kompetens¬utveckling har tydliggjort betydelsen av visuell kommunikation. Investeringarna i bild-behandlingsteknik har möjliggjort effektivisering av ämnesproduktionen och användningen av illustrerade apteringsinstruktioner har förbättrat virkesanskaffningen och logistiken. Projektets avslutande SWOT-analys visar att de stora aktörerna betraktar miljö¬intresset som ett problem och att de mindre aktörerna inte ser någon fördel med att profilera svenskt lövträ som en miljöanpassad förnybar resurs. Mötena och kontakterna under projekttiden har fungerat som en arena för att bygga gemensam förståelse och för samarbetsinriktade samtal. Dialogen inkluderar en bred uppsättning personer med intresse för lövträbaserad affärsutveckling. Det har varit väsentligt för processen att projektet förarbetades genom en öppen dialog, som tog sin utgångspunkt i företagens problem och utvecklings¬intressen. Projektet har resulterat i en bättre medvetenhet om betydelsen av profilering för att göra svenskt lövträ attraktivt för en bredare krets av intressenter. Medvetenheten om den globala marknadens möjligheter och intresset för att attrahera och behålla kompetent personal gör att det nu finns framtidsinriktat intresse för samverkan, investeringar och fortsatt kompetensutveckling. De som lyckas få ihop de kort- och långsiktiga intressena har skapat en hållbar affärslösning

Published in

Rapport (SLU, Institutionen för skogens produkter)
2011, number: 19
Publisher: Institutionen för skogens produkter, Sveriges lantbruksuniversitet

SLU Authors

• Woxblom, Ann Charlotte

  • Department of Forest Products, Swedish University of Agricultural Sciences
    

UKÄ Subject classification

Forest Science


Permanent link to this page (URI)

https://res.slu.se/id/publ/34480