Skip to main content
SLU publication database (SLUpub)

Magazine article2011

Antagning till veterinärprogrammet vid SLU : erfarenheter från antagning med prov och intervju

Kvart, Clarence; Julin, Kristina

Abstract

Under en försöksperiod mellan år 2000 och 2004 baserades antagningen till 2/3 av platserna på veterinärprogrammet på prov och intervju. Urvalet skedde i tre steg, först via högskoleprovet där de 300 med bäst resultat kallades till information om yrket och en halv dags undervisning. Denna var upplagd som tematiska "stickprov" på vad som väntar underprogrammets fem och ett halvt studieår. Steg två var ett prov på vad de uppfattat och förstått av undervisningen. De 80 bästa från detta prov kallades slutligen till en tvådelad intervjuantagning som genomfördes dels av en intervjuutbildad lärare vid fakulteten dels av en psykolog. De 44 som bedömdes ha bäst förutsättningar att genomföra studierna erbjöds sedan en plats på veterinärprogrammet. Till övriga tredjedelen av platserna på programmet skedde antagning på vanligt sätt via betyg eller högskoleprov.Prov och intervju (P/I) antagningen visade sig ge säkrare besked om vilka som faktiskt kommer att börja på veterinärprogrammet och har påtagligt reducerat antalet avhopp från utbildningen och signifikant ökat andelen som tar ut examen. År 2010 har 90% av P/I antagna, 81% av betygsantagna men endast 65% av antagna via högskoleprov tagit ut examen. De studenter som har en klart högre frekvens avhopp och mycket lägre andel som tar ut examen kommer således från gruppen antagna via högskoleprov. Det visade sig också att P/I antagna klarar samma studietakt som antagna via betyg. De studenter som har problem att tillgodogöra sig utbildningen i normal takt kommer i högre grad från gruppen antagna via högskoleprov. Av 22 studenter med den maximala högskoleprovspoängen 2.0, som genomförde det lokala provet kom endast 11 vidare till intervju och totalt blev endast en person med 2.0 antagen genom P/I kvoten under alla fyra åren. Ingen korrelation kunde påvisas mellan högskoleprovet och det lokala provet. Korrelationskoefficienten varierade mellan 0.12-0.36 under provåren. Högskoleprovet som urvalsinstrument till veterinärprogrammet kan därför ifrågasättas. De studenter som har minst problem med tentamina är antagna via gymnasiebetyg.P/I antagningen förändrade ej alls den kvinnliga dominansen på veterinärprogrammet, ej heller påverkades studenternas val av områden inom veterinärmedicinen inför sina framtida yrkesliv.P/I antagningen, enligt den beskrivna modellen med initialt 300 kallade via högskoleprovsresultat, öppnade möjligheten för ca 13 000 personer per år att komma i fråga för en plats på veterinärprogrammet jämfört med drygt 400 personer med allra högsta poäng som annars konkurrerar om platserna i högskoleprovskvoten

Published in

Svensk Veterinärtidning
2011, Volume: 63, number: 1, pages: 39-45
Publisher: Sveriges veterinärförbund