Skip to main content
SLU publication database (SLUpub)

Report2011Open access

Storskalig grisproduktion – framtidens arbetsplats?

Lunner Kolstrup, Christina

Abstract

Svensk grisproduktion har genomgått omfattande strukturomvandlingar genom åren med en minskning av antalet gårdar och samtidig en ökning av besättningsstorlek. Expansionen av produktionsenheterna har inneburit flera anställda. För att kunna framstå som attraktiva arbetsplatser inom storskalig grisproduktion har expansionen medfört större fokus på betydelsen av en god arbetsmiljö på gårdarna. Arbetsvetenskap, Ekonomi & Miljöpsykologi (AEM) vid Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) i Alnarp (tidigare en del av institutionen för jordbrukets biosystem och teknologi), genomförde 2002-2004 en omfattande undersökning. I undersökningen följdes det dagliga arbetet på ett 10- tal gårdar med storskalig grisproduktion under ett helt verksamhetsår med hänsyn till den fysiska och den psykosociala arbetsmiljön. Syftet med undersökningen var att visa vad som behövs av ett storskaligt produktionssystem gällande teknik, arbetsmiljöfaktorer, arbetsorganisation, arbetsledning och individ för att verksamma, oavsett ålder, kön och kroppskonstitution, kan klara att arbeta i storskalig grisproduktion och behålla en god hälsa samt känna arbetet som utvecklande och positivt. Resultaten av undersökningen visade att det fortfarande finns bekymmer i relation till den fysikaliska, kemiska och fysiska arbetsmiljö. Dåliga klimatförhållanden i form av drag och stora temperaturskillnader mellan stallavdelningar och andra utrymmen, skrikande grisar, buller från ventilation och högtryckstvätt samt höga dammhalter i stallarna var arbetsmiljöfaktorer som ungefär 30 % av djurskötarna kände sig besvärade av. Dessutom upplevde djurskötarna, framförallt de kvinnliga, mer belastningsbesvär i de övre extremiteterna än männen. Bland kvinnorna hade 20 % besvär i nackregionen (11 % bland männen) och 26 % hade besvär i axlarna (15 % bland männen). I undersökningen framkom också att skrapning av gödsel, kastrering, seminering, flyttning och vägning av grisar samt rengöring av stallavdelningar med högtryckstvätt var arbetsmoment som djurskötarna och speciellt de kvinnliga djurskötarna upplevde som fysiskt ansträngande. Skrapning av gödsel ansågs, förutom att vara ett fysiskt tungt och tidskrävande arbete, även som ett tråkigt och ”meningslöst” arbete. Den psykosociala arbetsmiljön var generellt sett bättre jämfört med resultaten från en liknande undersökning gjorts inom storskalig mjölkproduktion i södra Sverige. De sysselsatta inom storskalig grisproduktion upplevde att de hade stort inflytande och goda utvecklingsmöjligheter i arbetet. Ledarskapet samt det stöd och den information grisskötarna fick från deras arbetsledare och arbetsgivare var generellt bättre jämfört med resultaten från mjölkgårdarna. Kan storskalig grisproduktion bli framtidens arbetsplats för den yngre generationen? Ja - det finns goda möjligheter att arbetsplatser inom storskalig grisproduktion kan bli attraktiva och lockande för ungdomar och kanske speciellt för kvinnor. Det finns problemställningar i relation till arbetsmiljön som behöver åtgärdas, men det finns också möjligheter och förutsättningar att skapa attraktiva arbetsplatser. Om ett arbete inom storskalig svensk grisproduktion i fortsättningen vara attraktivt för såväl den unga som den äldre generationen och för både män och kvinnor – då är det viktigt att i fortsättningen vara uppmärksam på och ständigt förbättra den fysiska såväl som psykiska arbetsmiljön inom branschen. Lika viktigt är en fokusering på att skapa och implementera en bild av att, arbeta med grisar, är positivt, prestigefyllt och ett arbete med många möjligheter.; -- During the past twenty years, Swedish pig production has undergone considerable structural development. The number of farms has decreased and the herd sizes have increased. The expansion of the number of animals and the farm production has involved a need to employ more workers. A larger focus on a good work environment on the farms has become an important issue in order to attract competent livestock workers. The department of Work Science, Business Economics & Environmental Psychology (AEM) at the Swedish University of Agricultural Sciences (SLU) in Alnarp (former part of the Department of Agricultural Biosystems and Technology), conducted a study during 2002-2004 focusing on the physical and psychosocial work environment on ten large pig farms. The purpose of the study was to show what is needed of a large-scale production system regarding technical solutions, work environment, work organization, leadership and the individual, in order for workers irrespectively of age, gender, physical and mental capacity to be able to work in large-scale pig production, maintain a good health and find the work rewarding and developing. The results showed that there were still human health concerns regarding the physical and chemical work environment. Thirty percent of the livestock workers regularly experienced discomfort from different factors in their work environment such as the climatic conditions in the pig barns (e.g. draft and large variation in temperature between different barn sections), loud noises from squealing pigs, ventilation shafts and the high pressure washer along with high dust concentrations. Ache, pain and discomfort in the musculoskeletal system was frequently reported among the livestock workers. In particular, the females more frequently reported musculoskeletal symptoms in the neck (20 %) and in the shoulders (26 %) compared to their male colleagues (11 % and 15 %, respectively). The results also showed that the livestock workers, especially the females, experienced manual removal of manure, gelding of piglets, artificial insemination, moving and weighing of pigs and periodic cleaning of barn sections with a high pressure washer as physical hard work. Besides being physical strainfull and time consuming to manually remove manure in the pig barns, the livestock workers also regarded this work task as boring and ‘meaningless’. In general, the livestock workers in this study rated their psychosocial work environment better compared to a similar study conducted among livestock workers in large-scale dairy production. The livestock worker in this study felt that they had a large degree of influence and possibilities for personal development in their work. Furthermore, the livestock workers also rated the leadership, the support and information they received from their employers higher compared to the results from the dairy study. Could large-scale pig production become a future work place for the younger generation? Yes – there is a good potential for these work places to be attractive for young workers and maybe especially for female workers. However there are concerns regarding the work environment which needs to be improved. Workers should be able to work to retirement age without getting repetitive strain injuries. It is of great importance to be aware of this and continue to improve the physical as well as the psychosocial work environment if these work places ought to attract young as well as senior workers, male as well as female workers in the future. Furthermore, it is important to implement an image in society that working with pigs is a fun, meaningful, developing and prestigious work and an occupation with possibilities

Keywords

Pig production; Physical Work Environment; Psychosocial work Environment

Published in

Landskap, trädgård, jordbruk : rapportserie
2011, number: 2011:29
ISBN: 978-9186373-80-1
Publisher: Department of Work Science, Business Economics & Environmental Psychology