Skip to main content
SLU publication database (SLUpub)

Report2007

Lantbruksföretag & turism – En analys av prisbildningen av Bo på lantgård

Andersson, Hans; Hoffmann, Ruben

Abstract

I juni 2003 enades jordbruksministrarna i EU om en reformering av den gemensamma jordbrukspolitiken. Överenskommelsen innebär att direktstöden successivt sänks och omvandlas till miljö- och landsbygdsstöd. (Jordbruksdepartementet, 2003) En studie av jordbruksföretagens kombinationsverksamheter år 2005 visade på en påtaglig diversifiering av lantbruksföretagen. 30 % av alla lantbruksföretag hade någon form av kombinationsverksamhet som genererade inkomster utanför jordbruket (SCB, 2007). Av de 16 323 företag som hade någon form av verksamhet med direkt anknytning till jordbruket drev ca 15.5 % turism ochuthyrningsverksamhet. Ett skift i fokus från livsmedelsproduktion mot landsbygdsutveckling till följd av en förändrad jordbrukspolitik innebär att lantbrukarens situation påverkas på flera sätt. Den ekonomiska relationen mellan den enskilde lantbrukaren och andra lokalt/regionalt näraliggande aktörer på marknaden förändras avsevärt. En förändrad jordbrukspolitik med åtföljande satsning på landsbygdsutveckling innebär att många av de nya produkter som skall komplettera den traditionella lantbruksproduktionen riktar sig mot en liten, lokal marknad. Det innebär att den enskilde lantbrukaren övergår från att tidigare ha varit en underleverantör och pristagare (utan någon egentlig marknadsmakt) med (relativt) obegränsade avsättningsmöjligheter till att bli en potentiellt sett relativt stor aktör som konkurrerar med andra lantbrukarna på en lokal/regional marknad med begränsad efterfrågan. Detta kan vara fallet oavsett om det handlar om vidareförädling i form av t.ex. försäljning av potatis/grönsaker på en lokal marknad, gårdsbutik eller om det handlar om helt nya produkter/tjänster t.ex. i form av stalluthyrning, rums- och stuguthyrning eller andra former av turistaktiviteter. För många av de nya produkter som politiker/allmänhet tänker kan berika landsbygden kan lokaliseringen producenter emellan spela en betydande roll för lönsamheten. Nämnda förhållande kan därför påverka avsättningsmöjligheterna och därmed påverka lantbrukarens vilja att investera i alternativ ”produktion”. Cederqvist och Wijkander (2004) fann t.ex. att lantbrukarens subjektiva uppfattning om marknadssituationen i närområdet i hög grad påverkade benägenheten att investera i stallplatsuthyrning. Ett antal studier har funnit att avståndet mellan konkurrenter har ringa eller ingen effekt på prissättning och lönsamhet (Johnson och Parkman, 1983; Cotterill, 1986; Claycombe och Mahan, 1993). Dessa studier har dock endast tagit hänsyn till avståndet till närbelägna marknader och inte priset på dessa marknader. Andra studier som även beaktat priset i närbelägna marknader har tvärtom funnit stöd för att avståndet mellan konkurrenter påverkar prissättningen och lönsamheten (Asplund och Sandin, 1999; Haining, 1984). En intressant fråga är därför i vilken utsträckning de lantbrukare som driver olika former av kombinationsverksamheter konkurrerar med varandra på lokala/regionala marknader. Denna studie fokuserar på ”kompletterande” näringsverksamheter och hur dessa kan tänkas påverka lantbrukarnas ekonomiska situation. Specifikt analyseras Bo på Lantgård för att förklara och kvantifiera hur geografiskt läge och andra faktorer påverkar lantbrukarens ekonomiska villkor. Vilka faktorer påverkar prisbildningen på dessa varor/tjänster på den lokala/regionala marknaden? Hur påverkas konkurrenssituationen och de ekonomiska villkoren för en företagare i en given region av närhet till och priser i närbelägna regioner där motsvarande tjänster erbjuds? Hur påverkas prisnivån i en och samma region om alltfler lantbrukare beslutar sig för att erbjuda samma tjänst? För att besvara ovanstående frågor specificeras en hedonisk prismodell (Asplund och Sandin, 1999; Haining, 1984; Le Goffe, 2000). De spatiala aspekterna, som är av särskilt intresse, beaktas förutom genom val av förklarande variabler även genom att specificera flera alternativa modeller baserade på spatial ekonometrisk teori. (Anselin, 1988; LeSage, 1999) För att genomföra undersökningen krävs omfattande empiriska data som inte finns tillgängliga i någon form av offentlig databas. Analysen baseras i stor utsträckning på data från en enkät som under sommaren 2005 skickades ut till samtliga registrerade medlemmar i organisationen Bo på Lantgård. I Bo på Lantgårds klassificeras uthyrning antingen som Rum & frukost eller som Självhushåll. Nämnda uppdelning användes bl.a. för att ställa frågor om kapacitet, beläggningsgrad och priser m.m.. 311 medlemmar besvaradeenkäten vilket innebar en svarsfrekvens på 72,7 %. Studien visar på ett flertal intressanta resultat av såväl metodmässig som policymässig karaktär. För det första är det tydligt att empiriska studier av prisbildning bör beakta så kallade spatiala förhållanden av den enkla anledningen att producenter av den typ av tjänster som analyseras i denna studie sannolikt påverkas av varandras agerande och lokalisering. En generell fråga som uppkommer mot bakgrund av föreliggande studie är om inte denna typ av beroende existerar för ett flertalet småskaliga verksamhetsgrenar i såväl landsbygds- som urban miljö. Resultaten i studien visar på vikten av att beakta det spatiala beroendet vid estimering av ekonometriska modeller avseende prisbildning. För såväl Självhushåll som Rum & frukost visar resultaten att kundunderlaget i regionen, oavsett hur det mäts, har stor betydelsen för prisbildningen. Studien visar också att marknadsföring och kommunikation av verksamheten utöver marknadsföring via BPL förefaller att skötas förhållandevis effektivt via egen hemsida på internet (positiv effekt för såväl Självhushåll som Rum & frukost men statistiskt signifikant endast de förra). Marknadsföring via andra kanaler har en klart negativ inverkan på priset vilket kan bero på att företag som utnyttjar lokal turistbyrå, professionell förmedlare m.m. uppvisar någon form av konkurrensnackdel som inte reflekteras av data tillgänglig i denna studie som de försöker kompensera för genom ökade marknadsföringsinsatser. En annan intressant aspekt är att den kvalitetsindikator som tillhandahålls av BPL är statistiskt signifikant för såväl Självhushåll som Rum & frukost. Resultatet tyder på att en högre kvalitetsklassificering ger ett högre produktpris. Nämnda resultat visar att ett systematiskt kvalitetsarbete är av intresse för den generation av landsbygdsföretag som vänder sig mot turister och därmed borde tas i beaktande i utformningen av landsbygdspolitiken. Parametervärdena relaterade till gårdsrelaterade aktiviteter tyder på en positiv inverkan på priset men denna effekt är dock inte statistiskt signifikanta vare sig för Självhushåll eller för Rum & frukost. Samtidigt indikerar resultaten att de företag som bedriver kommersiell animalieproduktion tenderar att erhålla ett något lägre pris för sina tjänster, en effekt som är statistiskt säkerställd för de företag som erbjuder Självhushåll. En möjlig förklaring kan vara att erbjuda logi i kombination med att bedriva animalieproduktion kan innebära en del arbetsorganisatorisk problem vilket synes ha en negativ effekt på prisbildningen. Vidare visar resultaten att de företag som bedriver kommersiell växtodling tenderar att kunna ta ut ett högre pris, en effekt som är statistiskt säkerställd för de företag som erbjuder Rum & frukost. Avslutningsvis kan konstateras att konkurrensen mellan gårdar som erbjuder logi i det direkta närområdet är förhållandevis begränsad för såväl Självhushåll som Rum & frukost. För Självhushåll så förefaller snarare vissa synergieffekter kunna uppnås vid ökad etablering i närområdet men det är inte möjligt att utifrån denna studie avgöra om det de facto beror på områdets generella attraktionskraft utöver vad som avspeglas i kundunderlaget. De företag som tillhandahåller Rum & frukost påverkas dock i större utsträckning av konkurrens från andra företag som erbjuder likartade tjänster. Effekten är negativ och statistiskt säkerställd. Om antalet konkurrenter per 100 kvadratmil ökar med 10 % så sjunker priset med ca 6.5%. Däremot verkar dessa företag inte vara lika känsliga för att fler gårdar i närområdet erbjuder logi (effekten är negativ men inte statiskt säkerställd). Sammantaget visar således studien att problemen med spatial konkurrens för landsbygdsföretag synes vara mest påtagliga i det fall att den tjänst som produceras är förhållandevis homogen. Ju mer lika tjänster som erbjuds desto känsligare är företag för konkurrenssituationen inom närområdet. Studien visar därför att en landsbygdspolitik som i hög grad är utbudsstyrd och endast i begränsad utsträckning tar hänsyn till fundamentala faktorer som påverkar efterfrågan och stimulerar effektiva metoder för marknadskommunikation torde ha begränsade möjligheter att nå framgång. Risken är betydande att den producerade volymen av tjänsterna blir begränsad samtidigt som priset på produkten blir förhållandevis lågt vilket äventyrar landsbygdsföretagens överlevnad och utveckling. En framgångsrik landsbygdspolitik måste därför i grunden bygga på väl förankrade och realistiska affärsidéer som utgår från konsumenternas önskemål där entreprenörskapets betydelse intar en central roll

Keywords

gårdsturism; spatial konkurrens; landsbygdsutveckling

Published in

Report / Swedish University of Agricultural Sciences (SLU), Department of Economics
2007, number: 161
Publisher: Institutionen för ekonomi, SLU