Kväve- och fosfortrender i jordbruksvattendrag : Har åtgärdena gett effekt?

Abstract

Det finns starka indikationer på att genomförda åtgärder för att minska läckaget av näringsämnen från jordbruksmark har gett avsedd effekt. För ett urval av 65 små jordbruksdominerade vattendrag i syd- och Mellansverige med minimal påverkan från andra påverkanskällor kan man se signifikanta nedåtgående trender i både halter och transporter av kväve och fosfor. Trenderna är tydligast för oorganiskt kväve som genomgående visar på minskande trend för både kortare (10 år) och längre (20 år) tidsserier med mätdata. För de tjugoåriga tidsserierna dominerar signifikanta minskningar mellan 35 och 60 % per 20 år. Samma slutsatser som för oorganiskt kväve gäller för totalkväve. Totalfosfor visar tydlig nedåtgående trend för längre tidsserier (20 år) medan generella trender för den kortare perioden (10 år) saknas. Transporterna har flödesnormaliserats för att minimera att trender i nederbörd och avrinning ska påverka transporttrenderna. Minskningarna i kväve- och fosforhalter och -transporter har varit störst i de regioner där åtgärderna varit mest omfattande. Tydligast var trenderna i Västerhavets vattendistrikt där stödberättigade åtgärder har genomförts i flertalet trendområden och i den södra delen av distriktet är anslutningen till Greppa Näringen stor. Man har också ändrat odlingen genom att minska andelen vårgröda och ökat vallodlingen. I Södra Östersjöns vattendistrikt dominerade minskande trender för 20-årsperioden, men i mindre utsträckning för den senaste 10årsperioden. I detta distrikt är det främst i Skåne som det har gjorts åtgärder i trendområdena, exempelvis odling av fånggröda i kombination med vårbearbetning av åkermarken. I Skåne är också anslutningen till Greppa Näringen den största i landet. I vattendistrikten Bottenhavet och Norra Östersjön var det inget tydligt mönster i vare sig uppåtgående eller nedåtgående trender i halter av kväve och fosfor. Här har inte heller åtgärder mot näringsförluster gjorts i samma omfattning. Ett omfattande material med jordbruksstatistik från bl.a. Jordbruksverkets block- och stöddatabas, SCB-statistik samt rådgivningen inom Greppa näringen har samlats in för att kunna visa odlingens, djurhållningens och miljöstödsåtgärdernas utveckling över tid och eventuella samvariation med kväve- och fosfortrender. En statistisk analys av samvariation mellan trender i halter och transport av kväve och fosfor och jordbruksstatistik gav ett stöd för att åtgärder och förändringar inom jordbruket haft avsedd effekt, men en del motstridiga resultat förekom. Ökad andel fånggröda och vårplöjning var den åtgärdskombination som bäst kunde förklara minskningar i den flödesnormaliserade transporten av oorganiskt kväve medan minskad andel vårgröda förklarade mest av minskningar i halt av totalfosfor. Ökad anslutning till Greppa näringen hade visst bidrag till båda dessa trender. Det insamlade materialet har stor potential till framtida fördjupade analyser av vilka åtgärder som är mest verkningsfulla för att minska läckaget av näringsämnen på avrinningsområdesskala samt kostnadseffektivitet för åtgärderna. Framtida trendanalyser bör också göras med hänsyn till icke monotona trender för olika miljöstödsåtgärder och förändringar inom jordbruket. I analysen ingick förutom stationer från nationell och regional miljöövervakning också stationer inom samordnad recipientkontroll (SRK). Dessa provtas ofta bara 6 ggr per år vilket minskar möjligheten att detektera signifikanta trender jämfört med tätare provtagningar. Användbarheten för SRK-data i trendanalyser skulle öka väsentligt med tätare provtagning. Resultaten är tänkta att ge underlag för uppföljning av effekterna av olika miljöstödsåtgärder inom jordbruket, för uppföljning av rådgivningen inom Greppa Näringen samt för uppföljningen av miljömålet Ingen övergödning. Närsalttrender i jordbruksvattendrag ger också värdefull uppföljning av förändringar i vattenstatus enligt EU:s ramdirektiv för vatten. Resultaten för vattendrag inom nitratkänsliga områden kan också få stor betydelse för uppföljning och rapportering enligt EU:s nitratdirektiv.

Published in

Rapport / Sveriges lantbruksuniversitet, Institutionen för vatten och miljö
2012, number: 2012:1
Publisher: Institutionen för vatten och miljö, Sveriges Lantbruksuniversitet

SLU Authors

• Fölster, Jens

  • Department of Aquatic Sciences and Assessment, Swedish University of Agricultural Sciences
    

• Kyllmar, Katarina

  • Department of Soil and Environment, Swedish University of Agricultural Sciences
    

• Wallin, Mats

  • Department of Aquatic Sciences and Assessment, Swedish University of Agricultural Sciences
    

• Hellgren, Stefan

  • Department of Aquatic Sciences and Assessment, Swedish University of Agricultural Sciences
    

Associated SLU-program

Lakes and watercourses
Eutrophication
Agricultural landscape

UKÄ Subject classification

Environmental Sciences and Nature Conservation
Fish and Aquacultural Science
Agricultural Science

Permanent link to this page (URI)

https://res.slu.se/id/publ/37685