Skip to main content
SLU publication database (SLUpub)

Report2011Open access

Utsläpp av växthusgaser och ammoniak från hemkomposter: inverkan av temperatur, matning och skötsel

Ermolaev, Evgheni; Johansson, Alexander; Jönsson, Håkan

Abstract

Hemkompostering representerar ett behandlingsalternativ för en ansenlig del av komposterbart hushållsavfall och trädgårdsavfall i Sverige. Enligt rapporten ”Svensk Avfallshantering 2010” från Avfall Sverige, var 2009 hemkomposteringens del av den totala mängden hushållsavfall som behandlades biologiskt 10 %. Det finns både positiva och negativa sidor av hemkompostering sett ur ett miljöperspektiv. Positiva effekter inkluderar användning av färdig kompost som markförbättrare, som ersättning för mineralgödsel och torv. Hemkompostering underlättar också sophanteringen och minskar avfallstransporterna vilket medför lägre utsläpp av till exempel koldioxid. De negativa effekterna är att det under komposteringsprocessen bildas växthusgaser och ammoniak som inte fångas upp och behandlas som vid vissa stora centrala anläggningar. Syftet med denna studie var att öka kunskapen om storleken på utsläppen av växthusgaser och ammoniak från hemkomposter. Undersökningen omfattade 18 hemkomposter i de södra delarna av Uppsala under perioden juni 2010 till juni 2011. Prover på kompostgas och bakgrundshalter samlades in och analyserades för att bestämma koncentrationen av koldioxid (CO?), lustgas (N?O) och metan (CH?). Ammoniakhalter (NH3) mättes direkt under locket på hemkomposterna. Materialprover analyserades med avseende på vattenhalt, askinnehåll och pH-värde. Kompostprotokoll fylldes regelbundet i av hushållen och gav information om skötseln av komposterna och mängd tillsatt material. Resultaten från mätningarna visar på låga koncentrationer av ammoniak och i många fall var halterna under detektionsgränsen (0,1 ppm). Emissionerna av metan och lustgas presenteras i form av kvoter i förhållande till koldioxid och var i medeltal 0,38 % respektive 0,15 %. Av samtliga uppmätta CH?:CO?-kvoter var 77 % lägre än 0,3 % vilket är lägre jämfört med vad som erhölls i en liknande studie av hemkompostering i Danmark. Regressionsanalysen med metan- och lustgaskvoterna som beroende variabler visade att antal omblandningar hade signifikant effekt. I övrigt hade kompostens vattenhalt och dess temperatur signifikant påverkan på CH?:CO?-kvoten, medan antal familjemedlemmar och antal dagar från senaste tillsats påverkade N?O:CO?-kvoten. Om man vill ha så låga utsläpp av växthusgaser som möjligt tyder denna studie på att man bör blanda sällan, eller inte alls, liksom att man inte bör mata sin kompost alltför mycket, så att dess temperatur stiger. Det är en fördel om temperaturen förblir låg. Utsläppen av metan skulle också bli ännu lägre om komposterna matades med torrare material.; -- Home composting represents a treatment alternative for a sizable portion of compostable household and garden waste in Sweden. According to the report “Svensk Avfallshantering 2010” by Avfall Sverige, in 2009 of all household waste handled biologically, as much as 10 % was home composted. There are both positive and negative sides of home composting when looked at from an environmental point of view. Positive effects include the use of finished compost as soil improver, substituting mineral fertilizers and peat. Additionally, emissions are avoided at composting facilitates during waste handling and waste shipments. The negative effects can potentially include high greenhouse gas and ammonia emissions. These emissions otherwise could be captured and treated at bigger facilities, thus reducing the effect on the environment. The purpose of this study was to increase knowledge about the amounts of greenhouse gases (GHGs) and ammonia being emitted from home composts. In total 18 composts in southern Uppsala were sampled between June 2010 and June 2011. Compost gas and background samples were collected and analysed to determine the concentrations of carbon dioxide (CO?), methane (CH?) and nitrous oxide (N?O). Ammonia (NH3) levels were measured directly, under the lids of home composts. Material samples were analysed for moisture content, ash content and pH. Compost protocols were regularly filled in by the households and provided the information about the management of composts and the amounts of material added. Measurement results indicated low concentrations of ammonia, which in many cases were below the detection limit (0.1 ppm). CH? and N?O emissions were presented as ratios to carbon dioxide and on the average were 0,38 and 0,15 % of CO? respectively. In 77% of composts observed, the CH?:CO? ratios were below 0,3 %, which is lower compared to a similar study on home composting performed in Denmark. The regression analysis with the methane and nitrous oxide ratios as independent variables showed that the frequency of mixing had a significant effect. Otherwise compost moisture content and temperature affected the CH?:CO? ratio, while the number of household family members and frequency of waste addition affected the N?O:CO? ratio. In conclusion, the composts which included dryer material also had lower CH? emissions. In order to reduce the GHG emissions, it could be advised to mix the compost material less or not at all, and to avoid temperature increases by regulating the amount of added waste

Keywords

hemkompostering; växthusgaser; ammoniak; avfallshantering

Published in

Rapport (Institutionen för energi och teknik, SLU)
2011, number: 037
Publisher: Institutionen för energi och teknik, Sveriges Lantbruksuniversitet