Skip to main content
SLU publication database (SLUpub)

Report2011Open access

Skörd av skogsbränsle och/eller massaved i förstagallringar, vägkanter och på igenväxt åkermark

Di Fulvio, Fulvio; Bergström, Dan; Nordfjell, Tomas

Abstract

Vid gallring används samma typ av basmaskiner för sortimenten skogsbränsle och massaved. Ett beslut om val av sortiment grundar sig därför främst på de mängder massaved respektive skogsbränsle som kan genereras i en avverkning och den aktuella prisrelationen mellan skogsbränsle och massaved. Under åren 2009 och 2010 utfördes driftsuppföljningar på avverkningsobjekt i Västerbotten vid skörd av skogsbränsle och massaved i unga skogar. Syftet med datainsamlingen var att beräkna de olika maskinernas och systemens produktivitet, kostnader och netto vid skörd och transport till vägkant Datamaterialet delades upp i två kategorier av avverkningar: 1) ”gallring” och 2) ”vägröjning & kalavverkning”. Kalavverkning utfördes på. igenväxt åkermark, åkerkanter och vägkanter. Totalt bestod datamaterialet av 43 avverkningsobjekt, varav 34 var ”gallring” och 9 var ”vägröjning & kalavverkning”. Avverkningsobjekten grupperades i fyra grupper utifrån typ av maskinsystem (skördare och skotare eller drivare) och storlek på maskiner (medelstora eller små). Som ett komplement till driftsuppföljningen utfördes tidsstudier på sammanlagt fyra olika maskinsystem vid skörd av skogsbränsle i samma region som ovan under barmarkssäsongen 2010. Tre maskinsystem bestod av en skördare och en skotare och ett maskinsystem bestod av en liten drivare. Totalt 16 studieytor inventerades både före och efter skörd. Bestånden hade före skörd i medeltal 3653 stammar/ha och i medeltal skördades det 2025 stammar/ha vilket motsvarade ca 25 ton torrsubstans (TS) (ca 50 m3f biomassa) per ha. Från de 43 avverkningsobjekten i driftsuppföljningen skördades totalt 16179 m3f biomassa (m3f bio) skogsbränsle och 1906 m3fub massaved från en total skördad areal av 295 ha. Medelobjektet var på 6,9 ha. I de 34 gallringsobjekten skördades i medeltal 49 m3f bio/ha skogsbränsle med en medelstamvolym av 25 dm3sk. I 9 av gallringsobjekten skördades både skogsbränsle och massaved (integrerad gallring). Medelstamvolymen var 36 dm3sk och det skördades i medeltal 37 m3f bio skogsbränsle och 11 m3fub massaved per ha. Den totala avverkningskostnaden blev i medeltal 15965 kr/ha för skördare och skotaresystemet. Vid enbart gallring av skogsbränsle och vid integrerad gallring blev intäkten 11301 kr/ha respektive 11509 kr/ha. I vägröjnings- och kalavverkningsobjekten var intäkten i medeltal 29687 kr/ha. I gallringsobjekten blev nettointäkten i medeltal -5842 kr/ha (min -16543, max 2130 kr/ha) och i kalavverkningsobjekten i medeltal -3397 kr/ha (min -8001 kr/ha, max 2610 kr/ha). I medeltal blev nettointäkten i gallring av skogsbränsle och integrerad gallring -6781 kr/ha respektive -3341 kr/ha. Tidsstudien visade att ett avverkningssystem bestående av en medelstor skördare och en medelstor skotare ger en lönsam skörd av skogsbränsle om medelstamvolymen överstiger ca 30-35 dm3sk (dbh > ca 8-9 cm). Detta resultat är i enlighet med tidigare studier utförda både i Sverige och i Finland. Det finns ett fortsatt behov av utveckling av teknik och arbetsmetoder för skörd av klena stammar, där system för integrerad skörd av både massaved och skogsbränslen i bestånd där den skördade medelstammen överstiger ca 30 dm3sk sannolikt kan ge ökad kostnadseffektivitet i jämförelse med att bara skörda ett av sortimenten; -- In early thinnings where either pulpwood or energy wood is harvested, the same logging machines are generally used for both products. The choice between pulpwood or energy wood is therefore mostly dependent on the harvestable volumes of the two assortments and the price difference. During the years 2009-2010 follow up studies on machine performance in early thinnings were performed in the coastal region of Västerbotten. The purpose was to study the time consumption, production and costs for harvesting of energy wood and pulpwood, either in separate operations or through integrated harvest of both assortments. In total 43 different harvesting objects were included in the study of which 34 were early thinning stands and 9 were harvesting of e.g. road sides and overgrown arable land. During the year 2010 the follow up studies were complemented with time studies of three of the machine systems; three harvester and forwarder systems and a small harwarder system were studied. In the follow up study, a total of 16179 m3solid energy wood and 1906 m3solid on bark pulpwood were harvested from an area of 295 ha. In the thinning stands the average harvested stem size was 25 dm3solid and on average 49 m3solid biomass per ha of energy wood. In 9 of these stands an integrated harvest of pulpwood and energy wood was performed. The average stem size of the removed stems was 36 dm3solid, and in average 37 m3solid energy wood per ha and 11 m3solid pulpwood per ha were harvested. The harvesting costs for the harvester and forwarder system were on average 15965 SEK/ha. The time study shows that a harvesting system with a medium sized harvester and forwarder in energy wood thinning is profitable when the harvested tree size reaches ca 30-35 dm3solid (diameter at breast height ca 8-9 cm). These results are in line with previous finding from both Sweden and Finland. Further development of harvesting systems for integrated harvesting of energy wood and pulpwood will make the extraction of biomass from early thinning more profitable, in stands were the mean harvested tree size reach at least 30 dm3solid, in comparison to extract only one assortment

Keywords

Bioenergi; energigallring; konfliktbestånd; lönsamhet; produktivitet; röjning

Published in

Arbetsrapport / Sveriges lantbruksuniversitet, Institutionen för skoglig resurshushållning
2011, number: 343
Publisher: Institutionen för skoglig resurshushållning, Sveriges lantbruksuniversitet