Skip to main content
Report, 2012

Markägares attityder till plantering av poppel, hybridasp och Salix som energigrödor – en enkätundersökning

Bohlin Folke, Hannerz Mats;

Abstract

Poppel och hybridasp är två trädslag med stor potential för energiproduktion på såväl skogsmark som nedlagd jordbruksmark. Trots att erfarenheter av trädslagen i Sverige daterar sig tillbaks till 1930- och 1940-talet planteras de ännu i mycket begränsad skala. Bland annat oljekommissionen har pekat på de stora outnyttjade arealer som skulle kunna bli föremål för energiskogsodling. För att odling av grödorna ska få ett genomslag krävs acceptans från markägarna. I denna studie har vi undersökt markägarnas attityder till trädslagen, och även jämfört dem med plantering av gran, björk och Salix på nedlagd jordbruksmark. Syftet var att ge en bild av de hinder och möjligheter som markägare ser med trädslagen. Studien innefattar en litteraturgenomgång och en enkät riktad till markägare i två områden (län och f.d. län) där odling kan bli aktuell. Litteraturgenomgången pekade ut några viktiga faktorer som kan påverka attityderna: 1/ Ekonomin, där höga anläggningskostnader och högre risk kopplad till långa omloppstider kan utgöra hinder, men där bidrag och hög tillväxt kan öka incitamenten för plantering. 2/ Arrendeförhållanden, där intresset för att arrendera ut mark för grödor med långa omloppstider kan vara lägre än för grödor med kort rotationstid. 3/ Marknaden, där en osäker avsättning på såg- och massavedsprodukter kan minska intresset men där energisektorn troligen kan vara en säkrare marknad. 4/ Landskapsbild, där det kan finnas ett motstånd mot igenplantering av öppna landskap, men också ett intresse för att ersätta gran med lövträdslag. 5/ Skötsel, där det finns negativa erfarenheter eller bristande kunskap kring etablering. 6/ Bidrag och byråkrati, där det finns både okunskap och olust inför krånglig administration och tvära kast i bidragssystemen. Med litteraturstudien som grund ställdes en enkät samman till markägare med jordbruks- och skogsmark i f.d. Skaraborgs län och Västmanlands län. Den postala enkäten skickades ut 27 april 2010 till 594 markägare. Efter påminnelse erhölls 267 svar (45 %). Svaren representerade totalt knappt 12 000 hektar i vartdera området, vilket motsvarade 5,6 % av den sammanlagda skogsmarken, 2,3 % av åkermarken och 2,8 % av betesmarken. Av de svarande var det bara 11 som hade odlat poppel, hybridasp eller Salix under de senaste 20 åren. De totalt planterade arealerna var 2,6 ha poppel, 2 ha hybridasp och 95 ha Salix. Fler svarade dock att de funderar på plantering av grödorna inom den närmaste 5-årsperioden (21 för poppel, 27 för hybridasp och 12 för Salix). Den sammanlagt planerade arealen var 200 hektar på jordbruksmark och 35 ha på skogsmark. Översatt till all jordbruksmark inom områdena skulle den sammanlagt planerade arealen uppgå till 1 900 hektar vardera för hybridasp och poppel, och 4 000 hektar för Salix. De viktigaste motiven FÖR plantering av energiskogsgrödorna på jordbruksmark uppgavs vara ”snabb tillväxt”, ”bidrar till Sveriges energiförsörjning” och ”positivt för viltet”. För gran var de viktigaste motiven ”god ekonomisk avkastning”, ”råvaran har säker avsättning” och ”grödan är lättodlad”. Björk skiljde ut sig framför allt genom att den ansågs ”positiv för landskapsbilden” och ”positiv för biologisk mångfald”. De viktigaste motiven MOT plantering av energiskogsgrödorna var ”negativt för landskapsbilden”, ”saknar tillräckliga kunskaper om skötsel och anläggning”, ”osäker ekonomi” och (för hybridasp och poppel) ”dyr etablering”. Det främsta argumentet mot gran var också landskapsbilden, och att det var ”negativt för biologisk mångfald”. Få hade svarat att trädslagen skulle vara negativa för viltet eller att de skulle vara svåra att odla. På en fråga om vilka faktorer som skulle kunna öka intresset för odling av poppel, hybridasp och Salix kom ”mera och bättre rådgivning” i topp. ”Högre bidrag” och ”lägre kostnad för etablering” framhölls särskilt för hybridasp. En hypotes i enkäten var att kunskap om bidragens utformning kan påverka intresset. Idag finns möjlighet att få anläggningsstöd och samtidigt erhålla gårdsstöd, förutsatt att grödorna avverkas som energiskog inom 20 år. Hälften av enkäterna fick därför denna information. Den halva som fått informationen hade i högre grad angivit ”goda möjligheter att få bidrag” som motiv för plantering, jämfört med den halva som inte fått informationen. Däremot var det ingen skillnad i hur många som hade övervägt plantering den närmaste 5-årsperioden. Bland fritextkommentarerna återkom många synpunkter som kan grupperas i kategorin ”åker ska användas för mat” och att landskapet ska hållas öppet. Många kommentarer pekade också på kunskapsbrist, där de svarande inte hade övervägt energialternativen då de saknade kunskap eller erfarenheter. Många efterlyste också mer och bättre information. Tveksamheter kring praktiska aspekter var också vanliga, bl.a. att rotsystemen förstör täckdikningssystemen och att det är svårt att bli av med hybridasp när den väl är etablerad. Enkäten visar att intresset idag för plantering av hybridasp och poppel är svagt, men att det ändå pekar mot en ökad plantering jämfört med tidigare. Motiven är framför allt tveksamheter att plantera igen åkermark (landskapsbild och en ovilja att ta jordbruksmark ur livsmedelsprodukt), att ekonomin är tveksam och att markägarna saknar kunskap om trädslagen. Framför allt den sista aspekten kan ha spelat roll för enkätens resultat. Troligen har många markägare aldrig övervägt alternativen energi-skogsodling med hybridasp och poppel då de inte har kunskap själva, och inte har upplevt exempel från andra odlare. Enkätresultaten pekar på behovet av förbättrad information och rådgivning kring trädslagen, där även de ekonomiska konsekvenserna är viktiga. De pekar också på behov av att sänka anläggningskostnaden (eller öka bidragen) och att trygga råvarans avsättning. Bättre kunskaper om hur odlingarna påverkar landskapsbilden krävs också. Troligen behöver odlingarna i ett område nå över en viss ”tröskel”, och att erfarenheterna från de första planteringarna blir positiva, för att intresset ska öka i större skala

Keywords

Poppel; hybridasp; salix; energigrödor

Published in

Rapport (SLU, Institutionen för skogens produkter)

2012, number: 20
Publisher: Institutionen för skogens produkter, Sveriges lantbruksuniversitet

Authors' information

Hannerz, Mats
Silvinformation AB
Bohlin, Folke
Swedish University of Agricultural Sciences, Department of Forest Products

UKÄ Subject classification

Forest Science
Agricultural Science

URI (permanent link to this page)

https://res.slu.se/id/publ/38154