Skip to main content
SLU publication database (SLUpub)
Report, 2012

Arbetsmodell för skogliga scenarioanalyser och foderprognoser för ett älgförvaltningsområde

Öhman Karin, Holmström Hampus, Nordström Eva-Maria, Sandström Camilla

Abstract

Riksdagen beslutade i december 2010 att införa ett nytt älgförvaltningssystem fr.o.m. 2012. Ett av målen med förvaltningen är att skapa en älgstam av hög kvalitet som är i balans med betesresurserna. Detta innebär att, eftersom mängden foder kommer variera med skogstillståndet så måste det finnas verktyg för att göra foderprognoser som baseras på hur skogen kommer att skötas i framtiden. Syftet med denna rapport är att presentera en arbetsmodell för att ta fram alternativa scenarier för skogens utveckling och därmed möjliga foderpotentialer inom ett älgförvaltningsområde (ÄFO). Arbetsmodellen tar sin utgångspunkt i målet att skapa en älgstam av hög kvalitet i balans med betesresurserna men även i målet att förvaltningen ska präglas av samverkan mellan aktörer samt i idén om en adaptiv förvaltning. Eftersom ett ÄFO innebär att det är fråga om relativt stora områden med flera mål med skogsbruket (t.ex. både virkesproduktionsmål, goda förutsättningar för älgjakt och god fodertillgång), blir planeringssituationen så pass komplex att scenarieanalyser utgör ett bra beslutsstöd. Framtagandet av flera olika scenarier tydliggör att resultaten ska användas som stöd i beslutsprocessen – en plan ska aldrig tolkas som ett beslut. Då dessa scenarier innebär att prognoser för framtida fodermängder kan göras kan arbetsmodellen även användas för att analysera markens älgbärande förmåga, d.v.s. hur många älgar marken kan bära givet att skadenivån inte ska överstiga ett visst värde. Den föreslagna arbetsmodellen består av en process i tre faser; informationsfas, designfas samt en analysfas. Syftet med den första fasen är att identifiera dagens skogstillstånd t.ex. i form av mängd foder och tillståndet för älgstammen samt att definiera vilka aspekter som är viktiga för skogsbruk respektive älgförvaltning. Det tillvägagångssätt som föreslås och som användes i fallstudien för att ta fram dagens skogstillstånd inklusive fodermängd baseras på kNN-metoden. Syftet med designfasen är att ta fram ett antal alternativa scenarier som beskriver skogens utveckling framåt i tiden, t.ex. under 50 år. Dessa scenarier beskriver skogens förväntade utveckling baserat på olika skötselåtgärder med utgångspunkt i ett initialt skogstillstånd. Det system som föreslås för att ta fram scenarier är Heurekasystemet. Syftet med analysfasen är att analysera konsekvenserna av de olika scenarierna och diskutera för- och nackdelar med de alternativa scenarierna utifrån både ett skogsbruksperspektiv och ett älgförvaltningsperspektiv. Det är dock i här viktigt att komma ihåg att troligen är inget av de framtagna scenarierna bäst utifrån alla identifierade mål. Att analysera konsekvenserna av olika scenarier utifrån skogsbruks- och älgförvaltningsperspektiv innebär därför att man måste ta hänsyn till olika mål och hur viktiga dessa mål är. Arbetsmodellen har använts i en fallstudie i Kronobergs län där tre alternativa scenarier för skogens utveckling tagits fram och utvärderats för Växjö Norra och Lessebo. Dessa scenarier har presenterades för älgjägare och skogsägare som kan sägas representera dessa ÄFOn. Älgjägarna och skogsägarna fick tillsammans utföra en flermålsanalys och utse det scenario som de ansåg bäst uppfylla de mål de har för skogen inom ”ÄFO-området”, d.v.s. både mål som är kopplade till ett uthålligt skogsbruk och mål som är kopplade till markens älgbärande förmåga. Både markägare och jägare var överens om att det alternativ som bäst uppfyller målen var en ökad satsning på tall. Detta resultat står i kontrast till hur skogen idag i många fall sköts, med en ensidig satsning på gran, eftersom många skogsägare inte vågar föryngra med tall då man riskerar betesskador. I ett skogslandskap där tallen redan är sparsamt förekommande anses riskerna vara ännu större och man hamnar lätt i en ond cirkel där man föryngrar ännu färre arealer med tall. Ett resultat av Kronobergsstudien är därför att foderprognoser och prognoser över skogens framtida utveckling ger underlag för att ta bättre beslut idag, för att försöka undvika oönskade scenarier. I ÄFO:ns strävan att hitta en ”gyllene medelväg”, där välgrundade avvägningar mellan förekommande intressen görs, bör ett antal olika scenarier tas fram och analyseras. I dessa scenarier är prognoser av fodertillgångar, fördelade över tid och rum, en viktig del

Keywords

elks; surveys; feeds; monitoring; sweden; Älgstam; betesresurser; foder

Published in

Arbetsrapport / Sveriges lantbruksuniversitet, Institutionen för skoglig resurshushållning
2012,
Publisher: Institutionen för skoglig resurshushållning, Sveriges lantbruksuniversitet