Skip to main content
SLU publication database (SLUpub)

Report2012

Utlakningsbart kväve i åkermark vid höst- respektive vårbearbetning i system med och utan fånggröda samt vid långvarig halmnedbrukning och fånggrödeodling

Myrbeck, Åsa; Rydberg, Tomas

Abstract

I detta fältförsök har vi sedan 1993 studerat hur olika bearbetningsstrategier påverkar kväveomsättningen i marken och risken för kväveläckage. Här redovisas resultat från perioden 2006-2011 då tyngdpunkten legat på inverkan på kvävemineraliseringen under vinterhalvåret av höst- respektive vårbearbetning i system med och utan fånggröda; ett försöksupplägg konstruerat utifrån dagens system med bidrag till lantbrukaren för vårplöjning och fånggröda. Vidare redovisas långsiktiga effekter av halmnedbrukning och fånggrödeodling. Föröks­platsen är en sandig grovmo (mmh l sa Mo) på Mellby i Halland och försöket ligger som ett blockförsök med tre upprepningar. Mineralkväve­mängderna i marken analyserades i skikten 0-30, 30-60 och 60-90 cm vid ett flertal tillfällen under hösten och tidig vår som underlag för bedömning av risken för kväve­ut­lak­ning. På grund av problem med uppförökning av kvickrot i de vårplöjda leden putsades halva rutan under hösten. Resultaten från åren 2006-2011 har bekräftat slutsatserna från tidigare år att tidpunkten för jordbearbetning på hösten starkt påverkar kväve­mineraliseringen i marken under hösten och vintern och därmed även risken för utlakning av kväve. Innehållet av mineralkväve i marken på hösten var större i tidigt bearbetade led än där bearbetningen senarelagts. Fånggrödan, både när den brukades ner på hösten och på våren, minskade effektivt kvävenivåerna i marken under höst och vinter. Jämfört med tidig plöjning utan fånggröda gav en sen höstnedbrukning av fånggröda en minskning i skiktet 0-90 cm på 20 kg mineralkväve ha-1 i december, varav den senarelagd bearbetning stod för 60 % av effekten och fånggrödan för 40%. När fånggrödan istället brukades ner på våren var motsvarande minskning 25 kg ha-1 och där kunde 70 % av effekten härröras till bearbetningen och 30% till fånggrödan. Vårplöjning utan fånggröda innebar något högre kvävenivåer under hösten jämfört med fånggrödeleden, men däremot tycktes mineraliseringen under vintern varit som lägst i detta led. Nedbrukning av fånggröda sent på hösten gav upphov till en kraftig ökning av markkvävemängderna mellan december och mars (37 kg ha-1) jämfört med system med fånggröda nedbrukad på våren (27 kg ha-1) eller vårplöjning utan fånggröda (17 kg ha-1). Till skillnad från tidigare år, då fånggrödan mycket stabilt minskade mängden mineralkväve i marken under höst och vinter uppvisade sen höstplöjning med fånggröda denna period, två år av sex, högre markkvävenivåer än sen höstplöjning utan fånggröda. Det är möjligt att en uppbyggd pool av organiskt material nu börjat ge en ökad mineralisering i ledet med fånggröda, som vissa höstar överstiger fånggrödans kväveupptag. Det har ansetts att inbrukning av halm på hösten medför ökad immobilisering av kväve och därmed minskar utlakningsrisken. I detta försök tycks dock denna effekt varit begränsad till de första tre åren. De senaste årens resultat har tvärtom visat en trend mot högre mineral­kvävehalter i led där halmen kontinuerligt brukats ner. Betydelsen av bearbetningstidpunkt visade sig vara betydligt större efter ärtor med dess kväverika skörderester än efter stråsäd och oljeväxter som inte riktigt gick att skilja åt. Den mest gynnsamma plöjningstidpunkten ur skördesynpunkt varierade mellan åren. Störst blev skörden i det nyinförda ledet med fånggröda som brukas ner på våren. Vi såg således ingen negativ effekt av en eventuell immobilisdering av kväve efter nerplöjning strax före sådd. Halmbortförsel resulterade i något bättre skördar än halmnedbrukning. Putsningen av kvickrot på hösten i vårplöjda led gav under perioden ingen tydlig effekt. I medeltal sedan putsningen startade 2001 har den dock minskat kvickrotsmassan mätt i gram med 7%.

Keywords

soil tillagage, soil mineral nitrogen

Published in

Rapporter från Jordbearbetningsavdelningen, Sveriges lantbruksuniversitet
2012, number: 123
Publisher: Swedish university of agricultural sciences