Skip to main content
SLU publication database (SLUpub)

Report2012Open access

Om svenskars inställning till jakt och vargjakt

Kagervall, Anders; Sandström, Camilla; Ericsson, Göran; Ljung, Per

Abstract

Resultaten i den här rapporten baseras sig på data från undersökningar utförda 2004, 2009 och 2011. I länen Norrbotten, Västerbotten, Västernorrland, Jämtland, Dalarna, Gävleborg (rovdjurslän) och Stockholm tillfrågades 150 personer per kommun, 16-65 år gamla. Ett representativt, proportionellt urval av Sveriges befolkning tillfrågades också. I formulären ställdes frågor bland annat om de fyra stora rovdjuren - björn, järv, lodjur och varg, och rovdjursförvaltning. Undersökningen 2011 utfördes endast på riksnivå. Bakom undersökningen står forskare från Institutionen för Vilt, fisk och miljö, SLU. Undersökningen har finansierats av medel från SLU (FOMA vilt), Naturvårdsverket och länsstyrelserna i Norrbotten, Västerbotten, Västernorrland, Jämtland, Dalarna, Gävleborg och Stockholm. Här följer de viktigaste resultaten i punktform från undersökningen: - 79 % av svenskarna är positiva till eller accepterar jakt. - Attityderna till jakt varierar något mellan länen. Mest positiva är jämtarna (92 %) och minst positiva är boende i Stockholms län (73 %) till jakt. - Attityderna till jakt varierar beroende på om jakten bedrivs huvudsakligen för spänning och avkoppling eller om det finns en klar nytta kopplad till jakten. Det är betydligt fler som stödjer jakt som bedrivs för kött och avkoppling jämfört med om jakten enbart bedrivs för att få spänning och avkoppling. I Norrlands inland är acceptansen även för jakt som rekreation hög. - På nationell nivå anger 13 % att någon i hushållet jagar. Av dessa bor en stor andel i norra Sverige. Typiska jaktlän är Jämtland och Norrbotten, där 34 %, respektive 36 % och då framförallt boende i inlandskommunerna uppger att någon i deras hushåll jagar. I Stockholms län är andelen hushåll med jägare 5 %. - Den typiske mannen respektive kvinnan som jagar tenderar båda att vara uppvuxna på landsbygden. Den jagande kvinnan bor i högre utsträckning i större städer eller tätorter, och har en högre utbildning, jämfört med en man som jagar. - Var femte svensk anger att de någon deltagit i jakt, lägst erfarenhet av jakt finns i Stockholms län och högst i Norrbottens län. Att växa upp med en far utgör en viktig komponent för att börja jaga, liksom att ha nära vänner som jagar. - Många framförallt i norra Sverige, instämmer i påståendet att jakt och fiske har stor betydelse för hushållens ekonomi. I Norrlands inland uppger till exempel 80 % respektive 85 % av Storumans respektive Sorseles invånare att jakt betyder mycket för hushållets ekonomi. - Ungefär sju av tio hushåll använder kött från vilt minst en gång per år. Användandet av viltkött som någon i hushållet bidragit med varierar kraftigt i landet. I Stockholms län förekommer det endast i 4 % av hushållen medan motsvarande siffra i Jämtland är 38 % av hushållen. - En majoritet av invånarna i de nordligaste länen anser att jakt och fiske kan generera fler jobb genom ekonomisk stimulans. - En majoritet, 52 % av invånarna i landet anser att det är acceptabelt att jaga varg om syftet är att reglera antalet vargar med hjälp av jakt. 21 % är av motsatt uppfattning medan 26 % inte har någon uppfattning i frågan. - För att förhindra problem med varg förespråkar flertalet förebyggande åtgärder såsom stängsel, olika skrämselåtgärder eller förvaltningsmärkning för att övervaka rovdjuren. - Det finns en hög acceptans för att skjuta vargar som orsakar problem, 40 % anser att det är en acceptabel åtgärd. - Acceptansen för jakt på varg om med syfte att minska risken att tamdjur dödas är 64 %. - Acceptansen är lägre för jakt på varg om den syftar till att reglera konkurrensen om det jaktbara viltet, 24 % anser att det är en acceptabel anledning till vargjakt.

Keywords

attityder; jakt; rovdjur; turism; landsbygd; livsstil

Published in

Rapport (Sveriges lantbruksuniversitet, Institutionen för vilt, fisk och miljö)
2012, number: 2012:8
Publisher: Institutionen för vilt, fisk och miljö, Sveriges lantbruksuniversitet