Skip to main content
SLU publication database (SLUpub)
Report, 2012

Växtskyddsmedlens påverkan på biologisk mångfald i jordbrukslandskapet

Rundlöf, Maj; Lundin, Ola; Bommarco, Riccardo

Abstract

Jordbrukslandskapet är en viktig livsmiljö för ungefär hälften av Europas växter och djur. Bevarande av biologisk mångfald i odlingslandskapet innebär bland annat att viktiga ekosystemtjänsterär bibehålls. Pollinerande insekter och naturliga fiender till skadegörare är exempel på organismer som utgör en betydande resurs i jordbruket av stor ekonomisk betydelse. Kunskap om hur jordbruksåtgärder, till exempel användningen av växtskyddsmedel, påverkar de organismer som finns i landskapetderder, är därför viktig. I denna rapport sammanställs befintlig kunskap om hur landlevande biologisk mångfald, främst växter, insekter, fåglar och däggdjur, påverkas av de tre vanligast typerna av växtskyddsmedel (ogräs-, insekts- och svampmedel) som används i jordbruket i Sverige. Rapporten är främst grundad på studier som utförts i Europa och Nordamerika, eftersom det finns mycket lite svensk forskning om detta. Många länder rapporterar en minskande biologisk mångfald i jordbrukslandskapet vilket huvudsakligen antas bero på ett alltmer intensivt jordbruk. Användningen av kemiska växtskyddsmedel anges ofta som en viktig bidragande faktor, men den specifika effekten av växtskyddsmedelsanvändning är i de flesta fall svår att urskilja från andra förändringar som skett samtidigt, till exempel en förändrad markanvändning. En översikt av användningen av växtskyddsmedel visar att det totala antalet hektardoser som används i Sverige har sedan slutet av 1990-talet legat på en relativt konstant nivå. Eftersom den odlade ytan av grödor där växtskyddsmedel används sjunkit under samma tidsperiod finns det en trend att antalet behandlingar per hektar ökat något under de senaste 15 åren. Användningen är koncentrerad till Skåne och andra slättbygdsområden, och det är mycket vanligare med användning av växtskyddsmedel på stora än på små brukningsenheter. De flesta studierna av växtskyddsmedlens påverkan på icke-målorganismer har undersökt dödliga effekter på individnivå i laboratoriemiljö. Kunskap saknas därför om icke-dödliga (subletala) effekter på till exempel individers livslängd och fertilitet. Dessutom saknas kunskap om växtskyddsmedlens effekter på populationsprocesser och organismsamhällen. Befintliga studier indikerar att dagens växt har färre direkt dödliga effekter på icke-målorganismer jämfört med de äldre preparat som de ersatt. Färre däggdjur och fåglar förgiftas av växtskyddsmedel och det finns inte några rapporter om att dagens preparat skulle anrikas i näringskedjan. Det finns däremot dokumenterad påverkan på icke-målorganismer även vid användning av moderna växtskyddsmedel. Ofta är dessa organismer nära besläktade med skadegöraren. Exempel påmer detta är att pollinerande insekter och naturliga fiender till skadegörare påverkas av insektsmedel. Ett annat exempel är påverkan på andra växter än ogräs av ogräsmedel. Det finns också påvisade indirekta effekter av växtskyddsmedel som gett förändringar i organismsamhällen och en minskad biologisk mångfald. Detta har skett genom en minskad födotillgång för växt- eller insektsätare, eller genom förändrade konkurrensförhållanden mellan arter. Exempel visar också att ekosystemtjänsterna biologisk kontroll och pollinering kan påverkas negativt av växtskyddsmedelsanvändning. Kombinationer av preparat kan förändra giftigheten för organismen, men konsekvenserna av detta för den biologiska mångfalden är dåligt kända. Dessutom har det visats att exponering för växtskyddsmedel kan öka djurs och växters känslighet för sjukdomar. Det framgår av denna litteraturgenomgång att det finns betydande kunskapsluckor, och att mer forskning behövs på effekter av växtskyddsmedel på landlevande biologisk mångfald och de tjänster de levererar. Övervakningen av både biologisk mångfald och av användningen av växtskyddsmedel i olika delar av Sverige kan förbättras. Förebyggande och alternativa metoder samt teknikutveckling inom växtskyddet kan minska de möjliga riskerna för biologisk mångfald. Slutligen kan åtgärder som gynnar biologisk mångfald i jordbrukslandskapet buffra för de negativa effekter som användningen av växtskyddsmedel kan ha.

Published in


ISBN: 978-91-576-9105-7
Publisher: KompetensCentrum för Kemiska Bekämpningsmedel