Skip to main content
SLU publication database (SLUpub)

Report2013Open access

Är produktionen av biodrivmedel i Sverige hållbar? : en studie av implementering och effekt av EUs hållbarhetskriterier

Engberg, Sofie; Ahlgren, Serina

Abstract

Idag är stora delar av världen beroende av fossil energi. Beroendet skapar problem eftersom förbränning av fossil energi ger upphov till växthusgaser som bidrar till ökad medeltemperatur på jorden. Ett sätt att minska beroendet och utsläppen är att ställa om till mer förnybar energi. I transportsektorn har biodrivmedel börjat användas som komplement till fossila drivmedel i det syftet. Men biodrivmedel är inte automatiskt hållbara. Beroende på hur råvarorna tas fram och hur drivmedlet framställs påverkas miljön genom växthusgasutsläpp och markbearbetning. För att stimulera en ökad produktion av hållbart producerade biodrivmedel har EU-kommissionen tagit fram Förnybartdirektivet och Bränslekvalitetsdirektivet. Syftet med den här rapporten är att beskriva lagstiftningen kring EUs hållbarhetskriterier för biodrivmedel på europeisk och nationell nivå, samt att diskutera om lagstiftningen kan bidra till en ökad efterfrågan av råvaror som producerats med lägre växthusgasutsläpp. Förnybartdirektivet anger mål för hur mycket energi som ska produceras från förnybara källor i respektive EU land samt inom EU totalt sätt. De gemensamma målen för unionen är att 20 % av den totala energiproduktionen ska komma från förnyelsebara källor samt att 10 % av de drivmedel som används inom transportsektorn ska vara förnyelsebara till år 2020. Enligt Bränslekvalitetsdirektivet ska drivmedelsleverantörer minska de totala växthusgasutsläppen per såld enhet bränsle med 6 % till år 2020 jämfört med genomsnittsutsläppen per enhet inom EU under år 2010. Biodrivmedlen måste uppfylla ett antal hållbarhetskriterier för att få räknas mot direktivens mål. Kriterierna syftar till att reglera växthusgasutsläpp och skydda mark med stor biologisk mångfald och betydande kollager. I Sverige innebär hållbarhetskriterierna i praktiken att råvara till biodrivmedel inte får tas från mark som är märkt Natura 2000 eller mark som inte var åkermark 2008. Eftersom Sverige har en minskande åkerareal sker nästan inga nyodlingar, och Natura 2000 områden används generellt inte till odling vilket gör att hållbarhetskriterierna rörande markanvändning inte har betydande effekt. De succesivt högre krav som ställs på utsläppsreduktion har dock positiv effekt då de ger branschen incitament att minska sina utsläpp. Hållbarhetskriterierna kan också ge en positiv effekt eftersom de bidrar till ökad medvetenhet och debatt om utsläpp från biodrivmedelsproduktion och jordbruk i stort. Direktiven trädde i kraft 2009 och implementerades i Sverige genom hållbarhetslagen som började gälla i juni 2010 och drivmedelslagen som började gälla i maj 2011. Definitioner och detaljer gällande hållbarhetskriteriernas innehåll och bestämmelser för beräkning av växthusgasutsläpp dröjde dock. Detta gjorde att Energimyndigheten presenterade sina föreskrifter till hållbarhetslagen först i november 2011 och vägledningen kom först under 2012., vilket gjorde att vissa aktörer drabbades av höga kostnader. Fortfarande finns det definitioner i hållbarhetskriterierna och beräkningsdetaljer i Bränslekvalitetsdirektivets artikel 7a som inte är färdiga. Osäkerheten som skapas på marknaden genom ofärdig lagstiftning kan leda till stagnation eftersom förutsättningarna för investeringar blir osäkra. I rapporten dras slutsatsen att det i teorin finns förutsättningar för råvaruproducenter att ta mer betalt för grödor som producerats med ett lägre växthusgasutsläpp. Anledningen till det är att lägre utsläpp vid produktion kan utgöra ett mervärde eftersom det sänker biodrivmedlets totala utsläpp. På grund av osäkerheten kring direktivens tillämpning efterfrågas dock inte sådana grödor just nu. Drivmedelsleverantörer (oljebolag) kan välja att sänka sina växthusgasutsläpp genom att effektivisera produktionskedjan för fossila bränslen eller genom att blanda in förnybart drivmedel i det fossila. Först när all lagstiftning är på plats kan de utvärdera vad som kommer att vara mest lönsamt för dem och då kan det eventuellt skapas efterfrågan av grödor som producerats med låga utsläpp. En annan källa till osäkerhet kring efterfrågan av grödor med låga utsläpp är debatten om indirekt förändrad markanvändning (iluc). ökad efterfrågan på råvaror till biodrivmedel kan tränga undan odling av råvaror åt matproduktion till nya geografiska områden och därmed ge upphov till indirekt förändrad markanvändning och associerade växthusgasutsläpp. Ett förslag på hur detta ska hanteras i direktiven skulle redovisas 2010 med kom först i oktober 2012. Förslaget visade sig inte bara inkludera förslag på iluc-bestämmelser utan även andra betydande ändringar i båda direktiven. Om förändringsförslaget godkänns och omsätts i lag kommer det att förändra förutsättningarna för biodrivmedelsproduktion i grunden. Slutligen, olja kommer att bli allt svårare och dyrare att utvinna i framtiden och då utvinningen blir mer komplicerad ökar också växthusgasutsläppen den ger upphov till. I det avseendet har förnybara drivmedel goda framtidsutsikter. Marknaden formas dock i hög utsträckning av politiska beslut inom handel, jordbruk och klimat. Vi behöver hitta hållbara sätt att sköta och utforma produktionen samt hur växthusgasutsläpp kan regleras i lag på ett smidigt, transparent och rättvist sätt.

Keywords

Biodrivmedel; Förnybartdirektivet; Bränslekvalitetsdirektivet; Hållbarhetskriterier; Hållbarhetslagen; Drivmedelslagen; EU

Published in

Rapport (Institutionen för energi och teknik, SLU)
2013, number: 059
Publisher: Dept. of Energy and Technology, Swedish University of Agricultural Sciences