Skip to main content
SLU publication database (SLUpub)

Report2012Open access

Energioptimera skogsbruket : fallstudier av potentialen i skogsbränsleanpassningar

Holmström, Hampus; Eriksson Ljusk, Ola; Wikström, Peder
Holmström, Hampus (ed.)

Abstract

Idag är intresset för skogsbränsle större än vad det varit på många år. Möjligen får man gå tillbaka till förra årtusendets vargavintrar för att finna en motsvarande efterfrågan på skog avsett som bränsle för uppvärmning. Pågående klimatförändringar ställer krav på global nivå att samhällen i allt större utsträckning minskar användningen av fossila bränslen och istället ökar andelen av förnyelsebara energikällor. I Sverige finns högt ställda mål och visionära propositioner kring landets energiförsörjning och hur den på relativt kort tid ska växla över till mer klimatneutrala alternativ. För ett land som Sverige faller det sig naturligt att studera de möjligheter som här ges av våra många skogar. Förutom det uppenbara i att skog kan eldas för att ge värme kan den, nästan lika uppenbart, även användas vid elproduktion. Skogsprodukter används dessutom för framställning av drivmedel i en mängd olika former. Med ett stort intresse och med många pågående forsknings- och utvecklingsprojekt så förefaller skogens potential i ett energisammanhang som mycket stor. Svenskt skogsbruk är dock, av olika anledningar, i stor utsträckning fokuserat på två sortiment; sågtimmer och massaved. I många situationer betraktas skogsbränslesortimentet ännu inte fullt jämställt med de övriga två, utan mer som en restprodukt som eventuellt tillvaratas vid timmer- och massavedsproduktionen. På så sätt etableras merparten av de skogliga produktionsplanerna – avverkningar planeras för att på bästa sätt tillvarata värdet av timret och massaveden. I föreliggande fallstudier undersöks effekter av att anpassa skogsbruket till tre sortiment; timmer, massaved och skogsbränsle, där samtliga betraktas som jämställda och i sammanhanget lika viktiga. Värdet, det pris som respektive sortiment betingar, är förstås inte lika för de tre sortimenten utan enligt en verklig prislista. Fallstudierna genomfördes för tre skogsinnehav i olika delar av landet; för Skellefteå Krafts skogar med tyngdpunkt i norra Västerbottens kustland, för Jämtkrafts skogar kring Östersund och för den produktionsinriktade delen av Göteborgs stadsskogar. Analyserna gjordes med Heureka PlanVis, ett nytt skogligt planeringssystem framtaget av SLU i samarbete med Skogforsk. En välkommen och efterfrågad nytta med Heureka är möjligheterna att anpassa de skogsskötselsystem som simuleras och avses analyseras. Studierna kunde på så sätt baseras på scenarier för dels ett konventionellt trakthyggesbruk, dels ett bränsleanpassat skogsbruk. I bägge fallen är den övergripande målsättningen att nuvärdesmaximera skogsbruket, under ett antal restriktioner (främst för att erhålla realistiska scenarier), emedan bränsleanpassningarna består i ett möjligt ökat uttag av skogsbränsle på ett om möjligt bättre sätt än vid trakthyggesbruket. Att planera för skogsbränsleuttag och anpassa skogsbruket även till skogsbränslet visade sig i föreliggande studie kunna leda till en viss lönsamhetsökning, i genomsnitt med 6 %, samtidigt som skogsbränsleuttaget mer än fördubblades (i genomsnitt med en 158 %-ig ökning). Det bränsleanpassade skogsbruket gav dessutom upphov till ett ökat massavedsuttag, i genomsnitt med 14 %. Detta då bränsleanpassningarna här ledde till en viss lönsamhetsökning vid gallring, som i sin tur ledde till ett något mer gallringsintensivt skogsbruk, i genomsnitt med 1.9 gallringar/omloppstid istället för trakthyggesbrukets 1.3 gallringar/omloppstid. Även omloppstiderna och uttagsvolymerna vid slutavverkning ökade något genom att bränsleanpassa skogsbruket.

Keywords

Skogsbränsle; Skoglig planering; Heureka PlanVis

Published in

Rapport / Fjärrsyn
2012, number: 2012:13ISBN: 978-91-7381-094-4
Publisher: Svensk Fjärrvärme AB