Skip to main content
SLU publication database (SLUpub)

Report2011

Kommittén för Internationella Lantbruksfrågor, KSLA Studieresa till Washington D.C. 22-28 oktober 2011-11-16

Wierup, Martin
Wierup, Martin (ed.)

Abstract

Sammanfattande konklusioner Vid en återförening av hela gruppen på KSLA gjorde vi följande preliminära sammanfattande konklusioner för våra två huvudområden. 1. USA USA är en mångkulturell smältdegel med 300 miljoner individer vilket innebär att det är ett heterogent samhälle. Men en stark gemensam drivande kraft tycks vara att "Preserve the American way of life". USA har under decennier varit världens ledande och mest framgångsrika forskningsnation. Men myndigheterna är selektiva i den forskning de tar till sig eftersom den inte alltid passar hemmamarknadens politiker. Forskningen påverkar handelspolitiken - trots att handeln är sekundär. Djurhälsa, djurskydd och livsmedelsäkerhet: Efter ett antal uppmärksammade utbrott av matförgiftningar är livsmedelssäkerhet i fokus. En ny livsmedelslag har antagits efter en liknande modell som tidigare genomförts inom EU då bl.a. EFSA etablerades. USDAs strategiska plan för 2011-2016 har ett starkt konsumentperspektiv. Den innehåller ett ambitiöst program för hygienövervakning, reducering av bl.a. salmonella och koordinering av analysmetoder. Genom att påtala brister och föreslå förbättringsåtgärder kan dessa användas som påtryckningsmedel på industrin. USA har en uppdelad myndighetsstyrning som begränsar - USDA har generellt sett ansvaret för produktionen (pre harvest - skall även gagna USA:s producenter) medan FDA har hand om livsmedel (post harvest- konsumentperspektiv). Det finns en hög tillgänglighet för antibiotikapreparat på marknaden, och användningen är frikostig trots att myndigheterna påpekar risker med antibiotikaresistens. Frågor om djurskydd föreföll inte vara någon stor angelägenhet vare sig för myndigheter eller större bondeföreträdare. Klimatfrågorna var iskalla och berördes bara av National Farmers Union, NFU, och World Resources Institute, WRI. Myndighetsstrukturen för den federala hanteringen av olika frågor är komplex. Dessutom hanteras flera frågor också på delstatsnivå. Handels- och jordbrukspolitik: Den amerikanska politiken är djupt delad efter partipolitiska linjer. Ett undantag är synen på jordbruket, som avgörs mer utifrån var en politiker kommer från än vilken partibok politikern har. Diskussionen om en ny jordbrukspolitik i USA överskuggades av höstens budgetdiskussioner och väntan på beslut av den s.k. Super Committee som senare visade sig inte nå en överenskommelse. Även om jordbruket är viktigt för USA ekonomiskt och strategiskt, är det inte särskilt viktigt politiskt. I Kongressen gäller detta framförallt Representanthuset, men även Senaten går i samma riktning. Det finns ett tryck för att minska utgifterna för jordbrukspolitiken, inte minst på senare tid då jordbruksinkomsterna i USA stigit p.g.a. de höga priserna på jordbruksprodukter. Subventionerna av majs som råvara för etanol angavs av vissa instanser bidra till de höga priserna för vegetabiliska jordbruksprodukter. Det fanns en stor enhällighet om att dessa faktorer sammantaget kommer att leda till reduktioner i USA:s jordbrukarstöd. De stöd som sannolikt kommer att avvecklas är de mindre handelsstörande direktstöden eftersom de politiskt är svårast att motivera. Det var tydligt att USA, trots att jordbruket och jordbruksexporten är ekonomiskt viktiga för landet, inte har en tydlig strategi för jordbruket eller jordbrukspolitiken. En förklaring till detta är att jordbruket, som nämnts, inte är politiskt intressant. En annan kan vara att det amerikanska jordbruket redan är konkurrenskraftigt. En tredje orsak är att USA är individualistiskt och att det finns en tveksamhet inför långsiktiga strategier och en fjärde är att det är svårt att ha ett strategiskt förhållningssätt när många olika intressegrupper ska tillfredställas. Åtminstone när det gäller den fjärde orsaken kan man dra paralleller till EU:s gemensamma jordbrukspolitik. Det amerikanska jordbruket har dock en tydlig koppling till forskningen. Ointresset för Doharundan (WTO-förhandlingarna) påfallande. Det fanns en allmän uppfattning om att tillväxtekonomierna måste erbjuda mer när det gäller marknadstillträde. Bilaterala avtal och de möjligheter de erbjöd den amerikanska ekonomin lyftes fram vid flera tillfällen. Eftersom USA är en av de absolut viktigaste jordbruksproducenterna och jordbruksexportörerna har utvecklingen i det amerikanska jordbruket och den 29 amerikanska jordbruks- och handelspolitiken en stor betydelse för omvärlden. 2. Global livsmedelsförsörjning och biståndspolitik Fokus i arbetet för de flesta internationella organisationer vi mötte ligger på Afrikas framtid. Mycket krävs för att denna befolkningsmässigt snabbt växande kontinent ska utvecklas på ett positivt sätt. Afrika utgör således den stora utmaningen. Vi fick samtidigt bevis för att det finns en lovande utveckling i flera afrikanska länder (nio av de tio snabbast växande ekonomierna finna i Afrika). Många av länderna behöver stöd i sitt strategiarbete (IFPRI). Det behövs ökat fokus på näringsfrågor. Vi fick intressanta exempel på lovande arbete med att förädla viktiga stapelgrödor (HarvestPlus). Vi fick också ökad insikt i hur matproduktionen, inte minst i Afrika, måste anpassas till förändrade klimatförhållanden för att bli långsiktigt hållbar (WRI). Vi kunde konstatera att Världsbanken, genom sin årsrapport 2008 om lantbruket, WDR 2008, skaffat sig förnyad insikt om de areella näringarnas betydelse. Banken har därefter förändrat sin centrala policyorganisation för att ge ökat fokus på lantbruksfrågorna. Vid vårt besök framkom också den betydelse Banken nu läggar vid frågan om högre utbildning i Afrika, och då inte minst inom lantbruket. I USA finns sannolikt den mest omfattande kunskapen om tillståndet för den globala livsmedelsförsörjningen. Det framgick av vårt besök vid jordbruksministeriets Economic Research Center. Samtidigt kunde vi konstatera att de visioner som presenterades för oss vad gäller den globala matförsörjningen huvudsakligen var underordnade till den egna jordbrukspolitiken. En betydligt öppnare inställning mötte vi hos den filantropiska delen av USA, i form av Bill and Melinda Gates Foundation, BMGF, vilket kändes som en injektion också för de globala utmaningarna och inte minst i fråga om det stöd Afrika nu behöver för att utveckla sitt eget lantbruk. Här fann vi de visioner vi delvis saknat inom det officiella USA vi mötte. Våra möten med representanter för de stora livsmedelsföretagen (Cargill) och detaljhandelskedjorna (Walmart) visade på att deras roll kan ha avgörande betydelse för den globala livsmedelsförsörjningen, sannolikt större än vad det internationella förhandlingsarbetet kan åstadkomma. Det gäller inte minst det praktiska arbetet med en hållbar utveckling.

Published in


Publisher: KSLA