Skip to main content
SLU publication database (SLUpub)
Report, 2012

Stockebacken på Remningstorp : ett experiment med återuppodling av en igenplanterad åkermark 1991-2012

Kardell, Lars

Abstract

Under slutet av 1980-talet var frågor kring de nedläggningshotade jordbruksmarkerna högaktuella. Då, långt innan EU-inträdet, förutspåddes att en ny våg av skogsplantering på inägojord skulle svepa genom landet. I en delvis mycket spretig debatt hävdades, att om en åker överfördes till skog, så skulle dess framtida möjligheter till återuppodling vara spolierade. Jag fann denna synpunkt egendomlig. Genom tillmötesgående från Hildur och Sven Wingquists Stiftelse för skogsvetenskaplig forskning kunde vi hösten 1991 påbörja ett litet experiment på dennas egendom Remningstorp i Västergötland. I detta avverkade vi ett granbestånd planterat 1931 på en åker, bröt stubbar samt odlade potatis under några år, innan vi återplanterade arealen med gran och björk. I utgångsläget hösten 1991 var det stående förrådet 477 m3sk fördelat på 485 stammar allt räknat per hektar (se tabell 1). Medelgranen hade en diameter av 31,7 cm och en höjd av 26,8 m. Boniteten skattades till G36. Markvegetationen utgjordes av en lågörtstyp med dominerande harsyra. Bottenskiktet upptogs helt av stjärnmossa. I underväxten fanns 6 700 individer per hektar fördelade på 16 arter bland vilka ask och rönn dominerade. Av figur 2 framgår försökets uppläggning. Den västra tredjedelen av arealen anslogs till återuppodling. Inom resterande hygge stakades två provytor, vilka skulle planteras med gran och vårtbjörk. Till detta kom mindre insatser på omkringliggande marker för etablering av svartgran samt ädellöv. Återuppodlingen startade i april 1993, då vi bröt alla stubbar med en grävmaskin. Dessa kördes ut med skotare. Marken luckrades i ytan med hjälp av grävmaskinen varvid alla kvarvarande rötter sorterades fram och bortfördes. Bruttotiden för att iordningsställa marken blev 48 maskintimmar per hektar. Av dessa låg åtta timmar på skotaren. Till dessa siffror skall maskinernas till- och avtransport från försöksplatsen läggas. Den provyta som avsatts till potatisodling (se figur 3) harvades i maj 1993, varefter fåror uppdrogs med treskärig plog. Sättning skedde för hand liksom bredsådd av handelsgödsel (NPK 8:7:16 motsvarande 75 kg N/ha). Plomberat utsäde från Västsvenska Lantmän hade inköpts. Kupning skedde med plog i juni. Den 16 september 1993 skördade vi potatisen efter att fårorna körts upp med traktordragen krok. Därefter handplockade vi potatisen med hjälp av en hacka. Motsvarande odling skedde under 1994 om än i minskad omfattning. Då sådde vi också en mindre areal med havre. Försöksplanteringarna påbörjades i april 1994 då vi på björkparcellen satte ut täckrotsplantor 1/1 av proveniensen Asarum. Granparcellen tillfördes samtidigt barrotsplantor (2/2) av proveniensen Emmaboda. Våren därpå hjälpplanterades dessa ytor. Samtidigt delade vi åkerparcellen efter en öst-västlig linje och planterade denna med björk och gran av samma provenienser. Ytorna har vegetationsinventerats årligen mellan 1994 och 1999 samt därefter somrarna 2007 och 2012. Vid de två senare tillfällena har trädbestånden inmätts. Vissa smärre markundersökningar har företagits. Följande resultat erhölls: 1. På den återuppodlade åkern skördade vi i genomsnitt 12,4 ton potatis per hektar, vilket översteg kontrollåkerns 9,4 ton med 32% (se figur 4). Gödsling med NPK ökade avkastningen från 6,6 ton per hektar till 15,1 ton. År 1993 grävde vi netto upp 14,5 ton, medan skörden året därpå endast blev hälften, 7,3 ton per hektar. Alla siffror avser friskvikt med avdrag för utsädets vikt. I jämförelse med skördestatistiken fick vi det bästa året (1993) knappt 40% av länets medelproduktion. Genomsnittsavkastningen från försöken vid Stockebacken, 9,4 ton per hektar, motsvarade vad man på riksnivå fick i decenniet 1901-1910. 2. Havreskörden 1994 torkade bort. På den återuppodlade åkern tröskade vi fram 563 kg per hektar, vilket översteg kontrollåkerns 384 kg med 46%. 3. Analyser av skorvangrepp på potatisen gav inte något entydigt utslag. När det gällde vanlig skorv var skörden från ”skogsåkern” betydligt friskare jämfört med kontrollåkern. Motsatsen gällde angreppen av lackskorv. 4. Totalt genomförde 36 personer provsmakningar av potatisen. Även om skillnaderna var små kunde den potatis som vuxit på den gödslade delen av den återuppodlade åkern koras till vinnare. Sämst smakade enligt panelen potatisen från den ogödslade kontrollparcellen, d v s den som var ekologiskt odlad. 5. De tilläggsplanteringar av svartgran och ädla lövträd, som vi genomförde blev helt misslyckade. Våren 2012 fanns ingen svartgran kvar. Av fågelbärsträden kunde ett enda exemplar hänföras till den plantering som utfördes våren 1996. Några enstaka askar har också överlevt. De flesta är dock hårt drabbade av askskottsjuka. Ett 20-tal stjälkekar av totalt 200 utsatta kan, under förutsättning att det röjs för dessa, komma att ingå i det framtida beståndet utanför provytorna. Anledningen till dessa tillkortakommanden är förutom frost, med stor sannolikhet bristfällig vegetationsrensning. 6. Totalproduktionen i de anlagda björk- respektive granbestånden redovisas grafiskt i figur 7. Någon större skillnad mellan den återuppodlade åkern och de båda skogsmarksparcellerna föreligger inte, trots att bestånden på de båda senare haft en extra vegetationsperiod att växa på. Medelproduktionen i björkbestånden uppgår till 9,1 m3sk per år och hektar. Motsvarande siffra för granarna blev 10,4 m3sk. De senare uppvisar en mycket god kvalitet. Trots en del dubbeltoppar och stamböjar är kvaliteten hos vårtbjörkarna tillfredsställande.

Keywords

Återplantering; Skogsplantering; Markberedning; Åkermark

Published in

Rapport / Sveriges lantbruksuniversitet, Institutionen för skoglig landskapsvård
2012, number: 117
Publisher: Sveriges lantbruksuniversitet, Institutionen för skoglig landskapsvård

      SLU Authors

    • Kardell, Lars

      • Faculty of Natural Resources and Agricultural Sciences, Swedish University of Agricultural Sciences

    UKÄ Subject classification

    Forest Science
    Soil Science

    Permanent link to this page (URI)

    https://res.slu.se/id/publ/42314