Skip to main content
Factsheet, 2012

Fotokatalytisk on-line behandling vid bevattningsmaskinen ökar bevattningsvattnets kvalitet

Alam, Mehboob; Rosberg, Anna Karin; Gustafsson, Anna Karin; Larsson, Christine; Bergstrand, Karl-Johan; Alsanius, Beatrix

Abstract

Frukt och grönt är basen för en hälsosam diet, men under senare år har just dessa produkter satts i samband med utbrott av magsjukor, orsakade av expempelvis verotoxinproducerande seroptyper av Escherichia coli, Salmonella spp., Campylobacter spp. eller Listeria monocytogenes. Kontaminering med dessa patogener kan ske både före och efter skörd. Ohygieniskt bevattningsvatten har identifierats som en betydande smittkälla. Eftersom ett fel i ett tidigt skede av produktionskedjan inte tvunget kan åtgärdas under ett senare skede, skall smittspridning förebyggas i hela värdekedjan. Vi har testat en metod för hygienisering (dekontaminering) av bevattningsvatten, nämligen fotokatalytisk rening, under fältbetingelser. Den fotokatalytiska enheten placerades i ledningssystemet på bevattningsmaskinen. Prover togs åtta gånger vid fem platser i stamledningsnätet, nämligen (1) direkt efter vattnet hade pumpats upp från bevattningsdammen, (2) efter grovrening, (3) i början av stamledningsnätet, (4) före och (5) efter fotokatalytisk behandling. Effekten av fotokatalytisk behandling studerades med hänsyn till förekomsten av följande indikatororganismer och patogener: (1) mikroorganismer som växer vid 22 °C, (2) totalhalten koliforma bakterier, (3) E. coli, (4) intestinala enterokocker, (5) Salmonella spp. Utöver detta analyserades förekomsten av termotoleranta koliforma bakterier vid fem tillfällen. Halten mikroorganismer bedömdes genom odling på plattor med semi-selektivt medium och redovisas i levande celltal (colony-forming units, CFU). Våra resultat visar att: • Fotokatalytisk behandling av bevattningsvatten ökade vattnets hygieniska kvalitet. • Förekomsten av indikatororganismer varierade mellan olika provtagningstillfällen. • Utrustningens reningsgrad varierade för olika grupper av indikatorer. • Signifikanta skillnader konstaterades för samtliga indikatororganismer mellan prover tagna vid samtliga provtagningspunkter före jämfört med efter fotokatalytisk behandling. Efter behandlingen låg halten E. coli resp. intestinala enterokocker i genomsnitt på 1.37 resp. 1 CFU/100 ml vatten. • Ur ett processperspektiv bör teknologins potential för optimering tillvaratas. Vi drar slutsatsen att denna fotokatalytiska enhet kan vara ett intressant alternativ för att behandla hygieniskt undermåligt bevattningsvatten och på så sätt minska risken för spridning av tarmsmittor till fältodlade grönsaker.

Keywords

irrigation water; field vegetables; intestinal enterococci; Salmonella spp.; enteric bacteria; verotoxin producing E. coli (VTEC, EHEC)

Published in

LTJ-fakultetens faktablad
2012, number: 24
Publisher: Fakulteten för landskapsplanering, trädgårds- och jordbruksvetenskap, Sveriges lantbruksuniversitet

Authors' information

Gustafsson, Anna Karin (Rosberg, Anna Karin)
Swedish University of Agricultural Sciences, Horticulture
Alam, Mehboob
Swedish University of Agricultural Sciences, Horticulture
Swedish University of Agricultural Sciences, Horticulture
Swedish University of Agricultural Sciences, Horticulture
Larsson, Christine
Swedish University of Agricultural Sciences, Horticulture
Swedish University of Agricultural Sciences, Horticulture

UKÄ Subject classification

Horticulture

URI (permanent link to this page)

https://res.slu.se/id/publ/42350