Skip to main content
SLU publication database (SLUpub)

Report2012

Hänsynsuppföljning - grunder

Fridh, Magnus; Broman, Nils; Dahlberg, Anders; Eriksson, Andreas; Gemmel, Pelle; Kellner, Olle; Rothpfeffer, Caroline; Sandberg, Per; Dahlberg, Anders
Fridh, Magnus (ed.); Broman, Nils (ed.); Dahlberg, Anders (ed.); Eriksson, Andreas (ed.); Gemmel, Pelle (ed.); Kellner, Olle (ed.); Rothpfeffer, Caroline (ed.); Sandberg, Per (ed.)

Abstract

Gruppens förslag I rapporten presenteras de ställningstaganden och förslag som gruppen hittills kommit fram till, samt bakgrund och motiv för dessa. I rapporten presenteras också några viktiga frågor där gruppen ännu inte har något färdigt förslag. Avsikten är att rapporten ska underlätta kommunikationen med övriga arbetsgrupper inom Dialog om miljöhänsyn och vara en grund för uppföljningsgruppens fortsatta arbete. Syftet med förslagen är att förbättra den uppföljning av miljöhänsyn vid avverkning och under föryngringsarbetet som Skogsstyrelsen ansvarar för och för de uppföljningar som skogsbruket gör. Gruppen för uppföljning föreslår Skogsstyrelsens ledning att: Uttrycket hänsynsuppföljning används istället för Polytax vid myndighetens uppföljning av miljöhänsyn vid skogliga åtgärder. Syftet med uppföljningen ändras från att utvärdera tagen miljöhänsyn vid föryngringsavverkning genom att relatera den till lagen i taxering till att ge statistik som är användbar vid utvärderingar av de skogspolitiska (miljö)målen och miljömålen. Uppföljningen ska också vara användbar i efterföljande lärande hos markägaren för att åstadkomma förbättrat hänsynstagande. Begreppet LIT, Lagen I Taxering, utgår. Uppföljningen ska vara bättre faktabaserad än Polytax. Data som samlas in i fält ska i så stor utsträckning som möjligt vara mätbara kvantiteter och i övrigt vara bedömda kvaliteter med tydliga bedömningsgrunder. Utvärdering görs i huvudsak separat efter uppföljningen, åtskiljd från uppföljningen. Eventuella värderande inslag i uppföljningen ska vara lättförståeliga och transparenta och helst göras efter att fältdata är insamlat. Föreskrifter och allmänna råd till 30 § SvL och andra relevanta regelverk används för att få konkreta variabler att följa upp men det är viktigt att uppföljningen hålls isär från den rättsliga tillsynen. Uppföljningens resultat ska även vara användbara i lärandeprocessen, för att åstadkomma förbättrat hänsynstagande och vid behov ge incitament för att anpassa/ förändra regler och rekommendationer. Som en del i att stärka lärandet bör Skogsstyrelsen arbeta fram ett konkret förslag på hur rådgivning i ökad grad kan bygga på underlag från hänsynsuppföljningen. Skogsstyrelsen inrättar ett externt användarråd för uppföljningar inom området skogliga miljömål. Stärka kvalitetssäkringen i uppföljningen genom att kvalitetssäkringen sker efter en fastställd metod, integreras med verksamhetsstyrningen i stort och tillförsäkras nödvändiga resurser. I kvalitetssäkring ingår att regelbundet genomföra kontrolltaxeringar samt oberoende utvärderingar gentemot uppföljningens syfte. Statistiken ska ha "tillräcklig kvalitet" (officiella statistikens begrepp) och uppgift om tillförlitligheten ska följa med resultaten. Personcertifiering av nyckelbiotopskompetens bör senare övervägas. Gruppen föreslår skogsbruket att: Ta fram jämförbara uppföljningssystem som direkt kan nyttjas som underlag tillsammans med Skogsstyrelsens system. Regelbundet följa upp planering av avverkningar och utförda avverkningar. Öppet redovisa resultat av uppföljningarna.

Published in