Abstract

Sammanfattande diskussion Klimatscenarierna visar på förhöjd medeltemperatur med mellan 2 och 3°C, ökad nederbörd under vinterhalvåret och något torrare somrar för perioden 2071-2100. Även om de största förändringarna förväntas inträffa först under den senare delen av århundradet är det väsentligt att försöka förutse vilka effekter detta kommer att få på ogräsfloran och våra möjligheter att reglera ogräsförekomsten. Den direkta effekten av klimatet på ogräsfloran kommer troligen främst att visa sig i ökad etableringsförmåga hos några arter som hittills inte lyckats fullfölja sin livscykel på våra breddgrader. Väl etablerade kan det eventuellt ske en anpassning till de odlingssystem som inkluderar grödor med lång växtperiod. Milda vintrar kan också föra med sig bättre övervintringsmöjligheter för t.ex. renkalven i mellersta Sverige och sommarannuella arter i sydligaste Sverige. I övrigt lär dock den direkta effekten på den nuvarande ogräsfloran vara relativt liten, med tanke på ogräsens goda anpassningsförmåga. 13 Den största effekten av kommande klimatförändringar på ogräsfloran är med stor sannolikhet den indirekta, d.v.s. den som följer med ökad odling av konkurrenssvaga grödor med lång växtperiod. Här öppnas möjligheter till etablering och uppförökning av de ogräsarter som själva har långsam utveckling. Hit hör C4-växter som hönshirs och svinamarant, men även en perenn art som åkervinda. På nationellt plan kan aktiva insatser för att höja vallens status och ekonomiska lönsamhet ha stor betydelse för ogrässituationen i framtidens växtodling. En omfattande användning av klöver/gräs-vall för t.ex. energiändamål skulle ge stora miljövinster och förbättrad växtodling. I nuläget importeras med bl.a. fågelfrön en stor mängd ogräsfrön som ger upphov till ogräsplantor runt om i landet. Enstaka varma år kan leda till fröspridning eller uppbyggnad av en fröbank som med tiden kan ge upphov till en etablerad population. En effektiv kontroll av införsel av ogräsfrön via importerade varor skulle åtminstone kunna fördröja etablering och senare anpassning hos främmande ogräsarter. På gårdsnivå bör man undvika att odla flera grödor som kännetecknas av stora radavstånd och lång växtperiod. Exempelvis är det olämpligt att ha växtföljder med mer än en gröda ur gruppen sockerbetor, majs, sojaböna, solros och morötter. För att förhindra uppförökning av vissa ogräsarter bör dessutom majs inte odlas mer än ett år i följd på samma skifte. Ökad odling av höstvete ökar risken för stora problem med gräsogräs som åkerven och renkavle. För att minska problemen och undvika, eller fördröja, utvecklingen av herbicidresistens bör integrerad ogräsreglering tillämpas. Det innebär till exempel omväxlande växtföljder, genomtänkt jordbearbetningsstrategi och inslag av mekanisk bekämpning. Dessutom bör inte herbicider med samma verkningsmekanism återkomma för ofta.

Published in

Rapport / Jordbruksverket
2012, number: 2012:10, Bilaga 2 b
Publisher: Jordbruksverket

SLU Authors

• Andersson, Lars

  • Department of Crop Production Ecology, Swedish University of Agricultural Sciences
    

UKÄ Subject classification

Agricultural Science
Ecology


Permanent link to this page (URI)

https://res.slu.se/id/publ/43649