Skip to main content
SLU publication database (SLUpub)

Report2013

Skador och effekter av storm – : en kunskapsöversikt

Blennow, Kristina

Abstract

Sammanfattning Omfattningen av stormskador har ökat under senare tid i Sverige såväl som i Europa. För Sveriges vidkommande inträffade de hittills mest omfattande skadorna och effekterna i samband med stormen Gudrun år 2005 då 18 personer miste livet. Skadekostnaderna har beräknats till sammanlagt 20,8 miljarder kronor (MSB 2012). Stormen Gudrun har av Energimyndigheten klassats som den allvarligaste naturkatastrofen som drabbat Sverige i modern tid (EM 2006). Utöver dödsfall och olyckor skadades skog, byggnader, infrastuktur och annan egendom. Skadorna gav i sin tur upphov till ytterligare effekter. Många av dessa är svåra att orsaksmässigt binda till stormtillfället och/eller att mäta och hamnar därför ofta utanför kalkylen. Det behöver dock inte betyda att de är mindre viktiga. Det framtida vindklimatet är osäkert men vi kan inte utesluta att det blir blåsigare framöver. Det finns tecken som tyder på att stormar skulle kunna bli både mera intensiva med högre vindhastigheter som följd och omfatta större geografiska områden (Rummukainen 2012). I kombination med en stigande havsnivå och förändrat nederbördsmönster till följd av klimatförändringarna kan framtida stormar ge upphov till omfattande och allvarliga översvämningar, särskilt i södra Sverige där en stigande havsnivå inte (tillräckligt) kompenseras av landhöjningen (SOU 2007). Även om det inte blir blåsigare framöver förväntas sannolikheten för stormskador på skog öka till följd av bland annat ökad tillväxt hos skogen under ett förändrat klimat. Syftet med denna rapport är att utifrån litteraturstudium ge en översikt av kunskapsläget vad gäller stormar, de skador och effekter de ger upphov till samt hur riskerna hanteras. Dessutom är syftet att identifiera kunskapsluckor som är särskilt angelägna att fylla igen för att bidra till att ge möjlighet till att bättre hantera risken för skador och negativa effekter av storm. Utgångspunkten för arbetet har varit att risker, åtminstone delvis, är något som faktiskt finns i den fysiska världen och att vi genom kunskap om orsakssamband och människors tilltro, attityder, lärandestrategier och målsättningar kan utveckla metoder för att påverka risken och minska förlusten av det som är värdefullt. I rapporten anläggs ett systemperspektiv på problematiken för att visa hur skador på strukturer till följd av storm orsaksmässigt binds samman med effekter på systemets funktion och som i sin tur kan användas för att identifiera värden på spel till följd av storm. Resultaten visar att trots att kunskapen om skador och effekter av storm förbättrats under senare år finns det fortfarande stora kunskapsluckor som det är angeläget att så långt som möjligt fylla igen. Kunskapsluckorna gäller såväl de orsaksmässiga sambanden, hur människor uppfattar risk och fattar beslut som möjligheten att på ett demokratiskt sätt värdera det som riskeras av storm, där skillnad görs mellan verkliga målsättningar och medlen för att nå målen. Kunskapsluckorna skulle lättare kunna fyllas igen genom bättre tillgång till systematiskt insamlade data. Genom att skillnaden mellan personers upplevda risk och de riskminskande åtgärder de vidtagit visat sig ibland vara stor, trots att flera möjliga åtgärder är kända, finns ett stort behov av att förbättra kunskapen om individers tilltro, målsättningar och sätt att lära, för att därigenom ge bättre förutsättningar för mera effektiv riskkommunikation. Den individbaserade kunskapen gör det möjligt för samhället att på ett demokratiskt sätt hantera risker och värdekonflikter och verka för individens välbefinnande. Den gör det dessutom möjligt att underlätta individens lärande så att hon eller han också själv bättre ska kunna hantera risker och därigenom kunna verka för att uppnå sina mål.

Published in


ISBN: 978-91-7383-322-6
Publisher: Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB)