Skip to main content
SLU publication database (SLUpub)
Report, 2013

Provfisken i Vänern 2009-2012 : Från stranden till öppna sjön

Andersson, Magnus; Sandström, Alfred; Asp, Anders; Bergek, Sara

Abstract

Med anledning av den förändrade vattenståndsregleringen i Vänern har Sötvattenslaboratoriet vid Institutionen för Akvatiska resurser, Sveriges Lantbruksuniversitet undersökt fisksamhället genom standardiserade provfisken. Syftet med studien var att 1) undersöka eventuella förändringar i fiskartsammansättning och beståndsstorlek i och med en förändrad tappningsstrategi samt 2) att ge en allmän beskrivning av fisksamhällena och fiskbeståndens status. Provfisken har genomförts under augusti månad från 2009 till 2012 i fyra delområden, två i varje större delbassäng. Fisket bedrevs i en gradient från skyddade vikar, skärgårdsområden och vidare ut på öppna Vänern. Under 2009 provfiskades även den grunda, näringsrika fjärden Dättern. Ett antal distinkta fisksamhällen kan identifieras i Vänern med olika dominerande och karakteristiska arter. Klorofyll a (en indikator för näringsrikedom) och djup var de parametrar i vår analys som var mest avgörande för samhällsstrukturen. Grunda näringsrika fjärdar och vikar dominerades av karpfiskarna benlöja, braxen och björkna samt rovfiskarna gös och asp. Övriga strandnära områden och skärgårdar med lägre näringsrikedom dominerades istället av abborre, mört och gers. I de djupare, öppna delarna av de två huvudbassängerna övergår det abborr-mört-gers dominerade samhället till ett sik-nors-laksamhälle på djup överstigande 21 meter. De allra djupaste områdena (djup större än 50 meter) har inte undersökts i denna studie. Provfiskena i de grunda vikarna visade att artrikedomen var mycket hög. Vikarna hade en högre förekomst av unga karpfiskar (främst mört, braxen och björkna) än utanförliggande skärgårdsområden. Totalt fångades hela 25 olika fiskarter, varav 22 förekom i vikar och skärgårdsområden. Av dessa var abborre och mört de två vanligaste. De norra vikarna och skärgårdsområdena var överlag mer näringsrika än de södra och det var också de områden som hade den högsta fiskfångsten. I de djupa delarna av sjön fångades totalt 15 arter. Nors var den vanligaste fiskarten. Den största skillnaden mellan de djupare delarna i norr och söder var den rikligare förekomsten av lake och gös på de norra lokalerna. Den gradvisa förändring i samhällsstruktur som sker till en följd av förändrad näringsstatus är en viktig komponent i de bedömningsgrunder som används för att bedöma ekologisk status i sjöar. Arter som gös och faren trivs bäst i näringsbelastade miljöer och förekom följaktligen främst i de nordliga, mer näringsrika, områdena. Den ekologiska statusen bedömdes generellt sett vara god även om det ska påpekas att de ekologiska kvalitetskriterierna inte är helt anpassade för så stora sjöar som Vänern. Fångsterna av gös, braxen och björkna ökade med ökad fosforhalt medan abborrfångsterna hade ett optimum på cirka 20 μg fosfor/liter. Gös finns således främst i grumligare och mer näringsrika områden och abborre i mer näringsfattiga områden med klart vatten. Sammantaget visar resultaten i denna studie att det inte skett några större förändringar i fiskartssammansättningen sedan 2009. Insamlingsprogrammet fångade dock de flesta av de vanligaste och känsligaste arterna i strandzonen i Vänern med undantag för gädda. Det gör det möjligt att på sikt upptäcka om en förändrad reglering eventuellt ger upphov till storskaliga förändringar av fisksamhällena. Detta förväntas ta längre tid än de få år som gått sedan den nya tappningsstrategin infördes. Fisk är en viktig komponent i Vänerns strandnära ekosystem och ett fortsatt övervakningsprogram kan därför tillsammans med övervakning av andra djur- och växtgrupper bidra till en ökad förståelse av hur regleringen påverkar ekosystemet.

Published in

Rapport - Vänerns vattenvårdsförbund
2013, number: 75
Publisher: Vänerns vattenvårdsförbund