Skip to main content
SLU publication database (SLUpub)

Abstract

Till vår kännedom finns endast ett fåtal försök utförda, i vilka man samtidigt har studerat effekter av gröda, skördetidpunkt och tillsatsmedel på helsädens fodervärde. Dessutom har många försök utförts i bl.a. Canada och USA, där klimatet är annorlunda från de nordiska förhållandena. Syftet med detta försök var att kunna skapa rekommendationer för val av spannmålsgröda, skördetidpunkt och tillsatsmedel vid odling och ensilering av helsäd inom stora delar av norra Europa. Försöket utfördes under två växtodlingssäsonger, 2002 och 2003, på Lanna försöksstation, SLU Skara. Rågvete, korn, vårvete och havre skördades vid tidig mjölkmognad respektive tidig degmognad. Skördade mängder vägdes och torrsubstans (ts)-halt i det färska materialet vid skörd bestämdes. Ax/strå-kvoten bestämdes under andra försöksåret. Grödorna hackades till 2 cm:s partikellängd och ensilerades i 4-liters silor i 90 dagar. Proens™, 4 liter/ton färskt material (Perstorp AB, Perstorp, Sverige), eller Lactisil 200® NB, 200 000 koloniformande enheter av mjölksyraproducerande bakterier per gram färskt material (Medipharm AB, Kågeröd, Sverige), tillsattes det färska materialet innan ensilering och jämfördes med ett försöksled utan tillsats. Silorna vägdes vid inläggning av det färska materialet och efter 90 dagar för bestämning av torrsubstansförlusterna under ensilering. Ensilagens kemiska sammansättning bestämdes. Försöket utfördes som en split-split-split-plot design med försöksår som ”whole plot”, gröda som ”subplot”, med tre upprepningar i fält för varje försöksår, skördetidpunkt som ”sub-subplot” och helsädesbehandling som ”sub-sub-subplot”. Hektarsavkastning (P < 0,05) och ts-halt (P < 0,0001) ökade med senare skördetidpunkt. Stärkelseinlagringen var högre i korn och vårvete än i havre och rågvete med senare utvecklingsstadium (P < 0,0001), vilket kan förklaras av den större ökningen av ax/strå-kvoten vid senare skörd (P < 0,001) av dessa grödor jämfört med havre och rågvete. Innehåll av neutral detergent fibre (NDF), acid detergent fibre (ADF) och acid detergent lignin (ADL) var högre i havre och vårvete än i korn och rågvete (P < 0,05). Innehållen av NDF och ADF minskade (P < 0,001), medan ADL koncentrationen var oförändrad, med senare skördetidpunkt. Den totalt högre socker + stärkelsehalten och den lägre fiberhalten resulterade i högre smältbarhet av den organiska substansen i korn och rågvete än i havre och vårvete (P < 0,05). Det syrabehandlade ensilaget hade sockerhalter överstigande de i det färska materialet, förutom rågvete vid tidigt mjölkmognadsstadium (P < 0,0001). Skillnaderna var betydligt större för grödor skördade vid sent än vid tidigt utvecklingsstadium, vilket tyder på att stärkelse har brutits ner. På grund av lägre ts-halt i samtliga helsädesgrödor var fermenteringen mer omfattande med högre sockerförbrukning och syrabildning vid tidig mjölkmognad än vid tidig degmognad. Den högre mjölksyrabildningen vid tidig skörd resulterade i lägre pH vid tidig än vid sen skörd. Mängd producerad mjölksyra var tillräckligt stor i förhållande till mängd producerad ättiksyra och pH var tillfredsställande lågt i samtliga ensilage för att begränsa tillväxt av klostridiesporer och smörsyrabildning. Det var endast kontrollensilage av havre skördad vid degmognad, som hade en hög smörsyrahalt av 0,28 % av prov, vilket anses som mindre bra (> 0,3% av prov = dåligt). Antal klostridiesporer var för samma gröda log 3,0 cfu/g i andra försöksåret, vilket är vid gränsvärdet för dåligt ensilage. Tillsatsmedlen minskade tsförlusterna under ensilering med i genomsnitt 2-4 procentenheter och tillsats av syra var mest effektiv genom att begränsa förlusterna av ts till 2-5 % (P < 0,0001). Båda tillsatsmedlen begränsade proteinets nedbrytning under ensilering men syrapreparatet var mer effektivt än bakteriemedlet (P < 0,05). Korn och rågvete är, med hänsyn till näringsvärde, smältbarhet och ensilagekvalitet, bättre passade som helsädesgrödor än havre och vårvete. Skörd vid tidig mjölkmognad ger en sockerrik gröda med ’lagom’ ts-halt för ensilering i silo. Den tidiga skörden ger en mer lättpackad och lättensilerad gröda än en gröda skördad vid tidig degmognad. Dessa egenskaper hos tidigt skördad gröda bör vägas mot den högre hektarsavkastningen vid senare skörd. Helsäd bör ensileras med tillsatsmedel för att begränsa nedbrytning av proteinet, förbättra fermenteringen och minska torrsubstansförlusterna. Båda tillsatsmedlen förbättrade ensilagekvaliteten men syrapreparatet var effektivare än inokulanten med att minska proteinnedbrytning och torrsubstansförluster under ensilering. Den förhöjda sockerhalten i syrabehandlat ensilage kan ha positiv inverkan på kväveomsättning och produktion hos mjölkkor och köttdjur.

Published in

Rapport (Sveriges lantbruksuniversitet, Institutionen för husdjurens miljö och hälsa)
2004, number: 6
Publisher: Institutionen för husdjurens miljö och hälsa, Sveriges lantbruksuniversitet

SLU Authors

UKÄ Subject classification

Animal and Dairy Science

Permanent link to this page (URI)

https://res.slu.se/id/publ/5191