Skip to main content
Report, 2013

System för återföring av fosfor i källsorterade fraktion av urin, fekalier, matavfall och i liknande rötat samhälls- och lantbruksavfall

Jönsson, Håkan; Nordberg, Åke; Vinnerås, Björn;

Abstract

Rapporten behandlar system för återföring av fosfor från källsorterade fraktioner av urin, fekalier och matavfall, samt teknik för att omfördela fosfor från djurgårdar med fosforöverskott till gårdar med underskott. Arbetet har finansierats av Naturvårdsverket inom regeringsuppdraget M2012/317/Ke Uppdrag om hållbar återföring av fosfor. Rapporten belyser effekter på Giftfri miljö och God bebyggd miljö och i viss mån klimatpåverkan och energianvändning. Större delen av fosforn i gödsel och rötrest kan med befintlig teknik (centrifug eller skruvpress) separeras ut i en fast fraktion vars vikt endast är ca 10 % av det urspungliga materialets. Detta underlättar transport av fosfor från gårdar med överskott till gårdar med brist. Genom effektivt stöd till införandet av denna teknik bör fördelningen av fosfor i jordbruket snabbt kunna förbättras. Klosettvatten‐(KL‐)sortering, d.v.s. att toalettavlopp samlas separat, hygieniseras och återförs som gödsel, kan väsentligt förbättra återföringen av växtnäring från avlopp och ger samtidigt flera andra miljöfördelar. Kadmium‐fosforkvoten i källsorterat KL‐vatten är 11‐13 mg kadmium per kg fosfor, vilket är lägre än i naturgödsel. Införande av KL‐system ger en kraftig reduktion av spridningen av humanpatogener och antibiotikaresistenta bakterier till miljön. Systemet minskar också utsläpp av hormoner och läkemedelsrester liksom av övergödande ämnen till vatten, speciellt vid bräddning. Införandet av KL‐sortering skulle totalt sett minska utsläpp av växthusgaser och användningen av energi och dessutom ge god potential för sambehandling med matavfall. Systemet passar i storstad och i glesbygd. Det finns redan ca 122 000 anläggningar med slutna tankar i Sverige och det källsorterade KL‐vattnet från dessa kan snabbt återföras till kretsloppet. Källsorterad urin har låga tungmetallhalter, kadmium‐fosforkvoten är endast 0,3‐2 mg kadmium per kg fosfor. Urinsortering ger synergier i form av stor reduktion av hormoner och läkemedelsrester och minskade utsläpp av övergödande ämnen till vatten, speciellt vid bräddning. Utsläppen av växthusgaser och energianvändningen minskar, men synergierna är mindre än för KL‐sortering, då spridningen av humanpatogener knappt påverkas och sambehandling med matavfall inte är trolig. Källsorterat matavfall från hushåll har en högre kadmium‐fosforkvot (ca 37 mg kadmium per kg fosfor) än källsorterad urin eller KL‐vatten, men matavfall från andra källor, t.ex. livsmedelshandel, är troligen renare. Mängden fosfor som återförs med rötat matavfall är redan idag lika stor som den skulle bli om KL‐vattnet från alla befintliga tankar återfördes till lantbruk och utbyggnadstakten är hög. Det finns stora möjligheter till synergi med KL‐system genom samhantering och –behandling. Gödsel från källsorterade produkter bedöms ha god acceptans. För att öka återföringen av källsorterad avloppsnäring behövs organisatoriska förbättringar, information, utbildning om kretsloppssystem och ett miljömål som inkluderar kväve.

Keywords

Fosfor; kväve; källsortering; urin; fekalier; matavfall ; gödsel; näringsutnyttjande; phosphorus ; nitrogen ; source separation ; urine ; faeces ; food waste; manure ; recycling

Published in

Report / Department of Energy and Tecnology, SLU

2013, number: 061
Publisher: Sveriges lantbruksuniversitet, Institutionen för energi och teknik

Authors' information

Swedish University of Agricultural Sciences, Department of Energy and Technology
Swedish University of Agricultural Sciences, Department of Energy and Technology
Swedish University of Agricultural Sciences, Department of Energy and Technology

UKÄ Subject classification

Water Engineering
Infrastructure Engineering
Other Agricultural Sciences not elsewhere specified
Other Environmental Engineering

URI (permanent link to this page)

https://res.slu.se/id/publ/51921