Skip to main content
Report, 2014

Mätning av delkvistad energived

Nylinder, Mats; Fryk, Hans;

Abstract

Delkvistad energived är ett sortiment som ökat i omfattning under senare år. Detta sortiment kan eventuellt inte mätas efter samma mall som massaved, d.v.s. travmätning med bedömning av vedvolymandel. Syftet med denna studie var därför att jämföra olika mätmetoder. Fältarbetet har utförts vid Stora Ensos virkesterminal i Stockaryd och genomförts i samarbete med Stora Enso Bioenergi, Sydved och VMF Syd. För att belysa eventuella årstidvariationer delades studien upp i tre försöksperioder, vinter, vår/sommar och höst. Vinterstudierna utfördes i januari-februari, vår/sommar i juni-juli och höststudierna under september-oktober. Vid varje tillfälle har 10 slumpvist valda travar, totalt 30, inmätts. Försökstravarna samansättning varierade stort. Medellängden inom travarna varierade mellan 3,6 till 4,1 meter och var i genomsnitt omkring 3,8 meter. Antal stockar per trave varierade mellan 400 upp till 900 och i genomsnitt var andel löv 50 %. Torr-rådensitet uppmättes i genomsnitt till 444 kg/m3 med en variation mellan travarna på 405 till 532 kg/m3. Virkets rådensitet inklusive bark uppmättes till i genomsnitt 799 kg/m3 med en variation inom travar på i genomsnitt 84 kg. I den modell Stora Enso tagit fram varierar omräknings-talet, vikten inklusive bark i förhållande till volymen under bark, från ett minimivärde på 978 till ett maxvärde på 1098 kg per m3f. Fukthalten mättes på tre olika sätt: • Genom uttag av spån med motorsåg, 4 prov per trave • Genom bestämning för 20 trissor per trave • Genom bestämning av fukthalten i 10 flisprov per trave Följande fukthalt (%) uppmättes Medelvärde Std Std inom trave mellan travar Spånprov 39,9 3,2 6,2 Trissor 44,4 6,8 7,7 Flis 43,5 1,4 6,6 En jämförelse av bedömningen av andel löv på inkommande travar till mätstationen och andel löv uppmätt i VMFs stockmätning gav för ett linjärt samband en korrelationskoefficient på, r2 = 0,73. Detta bör betraktas som relativt bra med tanke på travarnas utseende, dimension och antal bitar. Om framtiden innebär att detta sortiment måste transporteras med täckta sidor eller i containrar torde en trädslagsbedömning vid en mätbrygga blir mer eller mindre omöjlig. Andel bark, grenar och toppar uppmättes till i genomsnitt för alla travar till 25,7 %. Andelen varierade mellan 10 till 40 % och standardavvikelsen mellan travar uppmätte still 7,0 % -enheter. Relativt stor osäkerhet råder i dessa beräkningar för en enskild trave då spridningen i rådensitet mellan trissor inom en trave är stor. För hela materialet 25,7 % bör dock uppskattningen vara tämligen väl underbyggd. Flisens fastvolym beräknades till i genomsnitt 42,6 % med mycket stora variationer mellan travarna, 34-50 %. Stora Ensos modell för skattning av volym ger i stort samma volym som VMFs beräkning av volymen stamved under bark. Den extra vikt som toppar under 1 cm diameter och vikten av grenar ”fångas” inte upp av Stora Ensos modell. Detta beror sannolikt på att Stora Ensos modell bygger på virke som varit fuktigare än virket i denna studie. Virket i denna studie hade en fuktighet på cirka 44 % medan klen massaved normalt har en fuktighet på över 50 %. I jämförelse med den totala volymen per trave ger Stora Ensos modell en underskattning av volymen med cirka 25 %. Kvotspridningen för Stora Ensos modell blir cirka 10 % vilket kan jämföras med dagens mätning av massaved som har en kvotspridning på mellan 3-5 %. Energivärdet per trave är i genomsnitt 22,5 MWh. Av studierna framgår att sambandet, korrelationen, mellan volym m3s och energivärde per trave är bättre än volymen enligt Stora Ensos modell. Stora Ensos modell ger en bättre skattning av energivärdet än en råvägning. En beräkning av mängden torrsubstans och virkets torrhalt baserat på flisen fukthalt ger den klart bästa skattningen av travarnas energivärde. Detta talar för att en kostnadseffektiv metod för att bestämma fukthalt skulle vara att föredra.

Keywords

virkesmätning; energived; delkvistad energived; mätmetoder; volym stamved; travad volym; fastvolymandel

Published in

Rapport (SLU, Institutionen för skogens produkter)

2014, number: 23
Publisher: Institutionen för skogens produkter, Sveriges lantbruksuniversitet

Authors' information

Nylinder, Mats
Swedish University of Agricultural Sciences, Department of Forest Products
Fryk, Hans
Swedish University of Agricultural Sciences, Department of Forest Products

UKÄ Subject classification

Wood Science

URI (permanent link to this page)

https://res.slu.se/id/publ/52674